Beska droppar

Dropparnas framtid

2009-10-16T21:42:00.002+02:00

Dropparna destilleras framgent hos Wordpress.

Är du självutplånande nog, lille vän?

2009-10-16T13:05:00.006+02:00

Hjärntvätt på skoltid. Inget ovanligt i vår orwellska tid. Ännu ett exempel. Bara sneppet extremare än vänligt:

Under fyra veckors tid ska 40 stycken skolklasser i Norrland utspela ett stort, väldigt absurt, rollspel där varje elev ska få känna hur det känns att spela en nyanländ flykting i Sverige.
I samarbete med Östersunds barn- och utbildningsförvaltning och med stöd från Kulturrådet så arrangeras för femte året i rad ett stort projekt i Östersund där högstadielever får spela "ensamkommande flyktingar" i Sverige. Ett väldigt stort arbete som för i år innefattar så mycket som 40 stycken skolklasser av högstadieelever med ett väldigt uppenbart syfte att tysta ner kommande invandringskritiker.

Man kan tänka sig motsvarande rollspel: varje asylsökande skulle då få spela en svensk vars land, folk och framtid tas ifrån honom genom massinvandring, islamisering, "mångkultur" och rasistiska antirasism-lagar. Den asylsökande skulle på så sätt riktigt få leva sig in i svensk desperation. Frågan är förstås om man skulle få offentliga anslag för rollspelet...

Expressen och magister Caligula

2009-10-15T13:28:00.017+02:00

När en tragisk mupp som säger sig rösta SD tillämpar samma flum i skolan som utgjort själva grundstenen för svensk pedagogik alltsedan 70-talet (i styrdokumenten är det än tidigare än så), ja, då upptäcker plötsligt Expressen sin Caligula-ådra (för att nu parodiera Expressens vanliga retorik mot skolan förr), och vill se ordning, reda, flit och kunskaper. Tvärtemot Expressens vanliga program.

Se här. Alltså: en helflummig rektor med SD-kort och flummiga idéer. Och Expressen är som sagt djupt, sensationalistiskt upprörd över flummet.

Men, tänker jag... Det ser ju ut precis som lärarutbildningen! Var finns väl skandalen? (Utom att progressiv pedagogik är helnipprig och lik förbaskat släppts in.) Envar som i modern tid gått på lärarhögskolan torde känna igen "metodiken" i artikeln. Just den metodik som Expressen hudflänger hos SD-rektorn. Men gillar på lärarhögskolan. Enda skillnaden är att lärarhögskolorna propagerar mot SD (jo, då). Är för massinvandring och hatar Europa och dess arv. Förstås.

Och då går extremflum bra.

Moskén som inte finns - om svensk prettoidentitarism

2009-10-14T09:36:00.022+02:00

"Här skall muslimerna i vår stad bygga sin moské." Europa 2009...

Men enligt skojaridentitärerna (med guru och groupies) finns ingen islamisering. Skojaridentitärerna är nämligen kompisar med tomtesufin och kammarjihadisten Mohamed Omar. De har tillsammans kommit fram till att liberalismen (och, får man förmoda, Israel) är problemet. Men däremot inte de hundratusentals mohammedaner som breder ut sig och tar över. Här och nu. "Du inte röra min kompis eller alla hans jihadkompisar. Du dum." Låter det svenskt? Identitärt? Inte i mina öron.

I t ex Frankrike står identitärerna i främsta ledet i kampen mot islam och islamiseringen. I Sverige är det tvärtom. I Sverige "tror" skojaridentitärerna inte på islamiseringen. Den som alla kan iaktta runtomkring sig. Den som stirrar oss i ansiktet och flåsar oss i nacken. Den som Omar nyligen gav prov på med sitt motbjudande möte på Sergels torg.

Varför denna skillnad?

Kanske för att de franska identitärerna är ute på gatorna, ute i verkligheten, bryr sig om verkligheten och om faktiska människor, försöker organisera faktiska fransmän. Har egna barn. Bryr sig om en faktisk, konkret framtid. Försöker rädda något. Under det svensk prettoidentitarism mest går ut på att från sitt elfenbenstorn kommentera Evola i engelsk översättning. Mellan datorspelsrundorna och intervjuerna med Omar.

Under tiden byggs moskéer. I Europa. Och i Sverige.

Japan

2009-10-13T15:53:00.003+02:00

År 2002 tog Japan emot 14 invandrare, av vilka 8 senare utvisades.

Och de katolska biskoparna i Japan håller tyst. Vilket är bra. Vilket även är en läxa till Anders Arborelius, katolsk biskop av Stockholm.

När pedofili var chict

2009-10-10T14:58:00.030+02:00

I Frankrike fortsätter affären Mitterrand att skapa rubriker. 68-generationens egen tidning Libération försöker spela sitt mest klassiska kort: reductio ad hitlerum. Eftersom Marine Lepen (Front National) bidrog till att mitt i Polanski-historien aktualisera Mitterrands navelskådande pedofilbekännelser, och därmed gjorde dem kända för en större, i dessa frågor mindre förlåtande allmänhet, och alltså skapade skandalen (tekniskt sett), är det att springa Hitlers ärenden att kritisera Mitterrand. Så ser Libérations orwellska argument ut. Och det fungerar bland Dem Som vet. Få politiker vågar uttala sig. Intellektuella håller tyst eller stöder Mitterrand.

Samtidigt sjuder det i det franska internet och på kaféerna: fransmän i gemen är mycket arga över och ganska äcklade av eliternas stöd för överklasspedofilerna Polanski och Mitterrand. Arga såväl över eliternas överslätande attityd till pedofili som över en rättsuppfattning enligt vilken De Som Vet skulle stå över lagen. Den avgrund som skiljer vanliga fransmän från Dem Som Vet (Samt Gillar EU, Globaliseringen Och Spekulationsekonomin) kommer här i dagen. I massinvandringsfrågan, en annan vattendelare mellan Dupond (Frankrikes Svensson) och sådana som Mitterrand, tvingas fransmän iaktta stor försiktighet vid kritik. När det gäller pedofili kan de d äremot säga sin hjärtas mening. Och det gör de. Något som irriterar Dem Som Vet. Men med internet har det blivit svårare för eliterna att ignorera folkflertalet och låtsas som om det regnade. Därmed är utgången oviss på ett sätt som tidigare varit svårt att tänka sig.

Vad man i denna härva inte skall förlora ur sikte, det är 68-kulturens roll. Dess grepp om Dem Som Vet är, mer än 40 år efter händelserna sommaren 68, lika omvittnat som orubbat. Och år 1968 var nu pedofili hippt. Chict. Häftigt. Bland Dem Som Vet, vill säga. Under 1970-talet skulle De Som Vet i flera Västländer söka häva lagstiftningen mot pedofili. Förvisso utan att lyckas (utom delvis i Holland), men de försökte. Inte minst i Frankrike, 68-rörelsens hemland, där en lång rad celebriteter undertecknade en ökänd artikel i Le Monde (Frankrikes DN), vari krävdes att "barnens sexualitet avkriminaliseras".

Nedan vittnar videoklipp från en svunnen tid om hur det förhöll sig. Betänker man att de röster vi här hör förblir legitima, i bland tongivande, bland Dem Som vet (68-ledaren Cohn-Bendit, som framhäver sin egen pedofili 2'46'' resp. 5'23'' in i klippet, är i dag uppburen EU-parlamentariker), ja, då förstår man att dagens tabu kring pedofili inte omfattas av Dem Som Vet. De tvingas, det är sant, vänta på bättre tider. Och under tiden använder de tabut för egna syften när det går (angrepp på familjesfären, på katolska kyrkan, på privatskolorna-från-förr o s v, d v s just de instanser som upprätthåller tabut). Men fr a väntar de på bättre tider.

Gabriel Matzneff : Les moins de 16 ans
Uploaded by FrenchCarcan. - More college and campus videos.

"När en 5-årig flicka börjar klä av en, är det något fantastiskt. Något djupt erotiskt." ~ 68-ikonen och blivande EU-parlamentarikern Daniel Cohn Bendit i klippet ovan (6'4'').

Den rakade galningen är läraren och (den begåvade) författaren Gabriel Matzneff. Upptäck honom på hans hemsida.

Stuff White People Like

2009-10-09T16:48:00.004+02:00

En kort fråga, bara: Är det någon som tror att Obama hade tilldelats Nobels fredspris om han inte varit svart?

M a o fick Obama fredspriset för att han är svart. Och trots att han för krig tusentals kilometer från USA:s gränser.

Vitas självhat är... gränslöst.

Stöd Vaclav Klaus!

2009-10-09T01:11:00.002+02:00

Stöd den tjeckiske presidentens modiga motstånd mot EU-kolossen. Skriv under här.

Ministern har en ovanlig hobby

2009-10-08T22:10:00.030+02:00

Köper småpojkar

En läsare undrade över den märkliga franska sidoepisod som följt på Polanskis anhållan i Schweiz. Som bekant har De Som Vet ställt sig på den kände polackens sida. Att våldta en späd och drogad 13-årig flicka analt är OK om man tillhör Dem Som Vet. Överlag tenderar folk i gemen förstås att inta rakt motsatt ståndpunkt. Hopplöst ohippt av dem... Hyckleriet från Dem Som Vet behöver nog inte framhållas: det är lika uppenbart som det var förutsebart. (Hade Polanski varit katolsk präst, ja, då hade det låtit väldigt, väldigt annorlunda.) Men i Frankrike fick detta alltså en alldeles egen, särskild knorr. Så som jag i det följande skall förklara.

President Sarkozy, som svenska medier låtsas tro är "konservativ" samt "delar Nationella frontens idéer" och så vidare, är i Frankrike mest känd för att ha svikit vartenda vallöfte han gav sina högerväljare, bland vilka flera miljoner Lepen-anhängare: från massinvandringen till Turkiet, via polis- och säkerhetsfrågor och familjepolitiken. (Till detta kan läggas: amerikanofili, storhetsvansinne och nepotism.) Den som i presidentvalet sa sig vilja bryta för gott med 68 och dess arv har i stället anförtrott ministerposter åt politiker hämtade från vänstern men även gullat med 68-studenternas mest ökände ledare, Daniel Cohn-Bendit.

Till sagda vänsterministrar hör sedan några veckor Frédéric Mittérrand, 62, brorson till framlidne president Francois Mittérand och känd film- och litteraturkritiker tillika överklassestet med öppna kaviarvänstersympatier. Frédéric Mittérrand är i dag fransk kulturminister.

Så snart Polanskis schweiziska missöde blev känt rusade Mittérrand den yngre till medierna för att i utomordentligt starka ordalag fördöma USA (för vars räkning Schweiz som bekant agerat) och uttrycka sitt stöd för regissören. Polanski sades vara en vidunderlig individ, någon alldeles särskild. En sådan begåvning! En sådan karl! Underbar människa! Gudomlig filmregissör! Hur vågade USA angripa en konstens geni? Utifrån något som befängt som sexualmoral, därtill! Det finns ett USA som "vi" uppskattar, och ett USA som skrämmer. Det senare hade nu visat sitt avskyvärda tryne. Ja. så löd ministern i radio och TV.

Den välbesökta nationella bloggen Fdesouche.fr passade då på att påminna sina läsare om Mittérands alldeles egna infallsvinkel i denna fråga.

För några år sedan (2005) utgav den som ännu inte var minister en självbiografi, La Mauvaise Vie (ung. Ett liv i synd). Häri berättade Mittérrand utan omsvep om sin homosexualitet. Boken formligen dryper av självmedömkan. Men också av köttsliga detaljer. Och har därför beskrivits som modig. Vad annars? Jag hoppar likväl över alla osmakliga inslag. Utom ett.

I kapitel 11 återger Mittérrand hur han regelbundet besöker länder som Thailand för att där idka umgänge med prostituerade gossar. M a o förtäljde filmkritikern om sin pedofila utlevelse bland fattiga småpojkar, vilken han beskrev med såväl sinnlig obotfärdig värme som omänsklig likgiltighet för de pojkar han "umgåtts med".(1) Bloggen ifråga är som sagt välbesökt, och saken började sprida sig. Snart tog Nationella frontens Marine Lepen upp den i TV (i "Mots Croisés" 5/10 på statskanalen France 2). Skandalen var plötsligt ett faktum...

Marine Lepen tar upp det onämnbara

Sett i detta ljus får ministern Mittérrands utspel i fallet Polanski naturligtvis en ganska annorlunda karaktär. Det rörde sig inte om sedvanligt verklighetsfrämmande kaviarvänsterförakt för allt som av hävd betraktas som normalt. I den navelskådande, snobbiga pseudo-idealismens namn, enligt vilken brottslingen och den gränsöverskridande konstnären alltid har rätt. Nej, i själva verket var det en pedofils krassa ryggmärgsförsvar för en annan pedofil. Fast under falskt flagg, och med den franska statsapparaten i ryggen. En uppblåst pedofils ämbetsmissbruk för privata pedofilintressen.

Ingen skall dock tro att den som DN beskriver som en nationalistisk högermörkerman (Sarkozy) för denna skull släppt gossälskaren Mittérand. Tvärtom ryckte presidenten i går ut till hans försvar. Att det alls behövdes visar emellertid visar hur stark stormen blåst kring kulturministern som "umgås med" småpojkar i fattiga, avlägsna länder.

Som en kostlig slutkläm kan nämnas att Francois Fillion, Sarkozys erkänt underdånige premiärminister, berättat för journalister att det var när han läste Ett liv i synd som han började uppskatta Mittérrand den yngre. Sarkozys Frankrike...

* * *

Hygglig översiktsartikel på franska.

Times har om den tragikomiska Mittérrand-episoden en ganska bra artikel på engelska.

I USA har man förstås inte missat det som pågår. Se här.

-----------------------------------
(1) «La profusion de jeunes garçons très attrayants et immédiatement disponibles me met dans un état de désir que je n’ai plus besoin de réfréner ou d’occulter. L’argent et le sexe, je suis au cœur de mon système, celui qui fonctionne enfin car je sais qu’on ne me refusera pas»

"Den rikliga tillgången på mycket tilldragande och omedelbart tillgängliga pojkar försätter mig i ett tillstånd av begär som jag inte längre behöver vare sig undantrycka eller dölja. Pengar och sex, jag har funnit mitt rätta element; här kommer ingen att avvisa mig."

Infektionsläkare undviker influensavaccin

2009-10-07T12:42:00.007+02:00

Till den läsare som nyligen uttryckte uppskattning för dropparna men samtidigt beklagade vaccinkritiska foliehattsteorier tillägnar jag detta inlägg.

Min poäng är enkel men kanske svårsmält: "konsensus" är inte alltid konsensus, och t o m då kan det vara felaktigt. Läkemedelsbolagens ekonomiska intressen är ofantliga, och bör inte avfärdas av den som bryr sig om verkligheten. Tyvärr är verkligheten invecklad. Och respektabilitet en ganska dålig kompass.

En andra poäng: Den som studerat vetenskapshistoria och epistemologi aldrig så litet, vet också att vetenskapernas historia är kantad med de egendomligaste misslyckandena (slå t ex upp Ignaz Semmelweiss eller Vioxx). Man kan inte låta experter ta över ens liv.

Och nu, en video till:

Irland

2009-10-05T15:50:00.010+02:00

Denna gång röstade Irland rätt, d v s så som den politiska kasten och De Som Vet ville. Det lär m a o inte bli fler folkomröstningar. Alltsammans är tragiskt, och Europas, det riktiga Europas hopp står nu till Tjeckiens president.

Som en kontrast till EU:s grundlag (falskeligen kallad "fördrag"), som vägrade att ens nämna kristendomen, citeras här inledningen till Irlands grundlag:

In the Name of the Most Holy Trinity, from Whom is all authority and to Whom, as our final end, all actions both of men and States must be referred,

We, the people of Éire,

Humbly acknowledging all our obligations to our Divine Lord, Jesus Christ, Who sustained our fathers through centuries of trial,

Gratefully remembering their heroic and unremitting struggle to regain the rightful independence of our Nation,
And seeking to promote the common good, with due observance of Prudence, Justice and Charity, so that the dignity and freedom of the individual may be assured, true social order attained, the unity of our country restored, and concord established with other nations,

Do hereby adopt, enact, and give to ourselves this Constitution.

Tack vare sitt (på såväl katolsk som naturrättslig grund stående) förbud mot abort är Irland i dag det enda land i Väst som utan massiv invandring förnyar sin befolkning snabbare än den dör. Så välsignar Gud de stater som erkänner Honom och den ordning Han skapat.

1966 - franska arbetare mot massinvandringen

2009-10-04T23:39:00.006+02:00

1966 visste franska arbetare att den inledda invandringen från Afrika och Turkiet var storföretagens vapen mot dem. Och de sa det högt. 22 år efter befrielsen från tysk ockupation började Tredje världen sin ockupation. Och hade demokratin inte varit ett skämt, då hade invasionen strypts i sin linda.

Mot slutet ses en tidig förrädare från den politiska kasten. Mot det kompakta motståndet är hans lösning: en omprogrammering av fransmännen.

Quand les Français causaient
Uploaded by FrenchCarcan. - College experience videos.

Slut hos Motpol

2009-10-03T16:48:00.008+02:00

Samarbetet mellan Beska droppar och Motpol upphör fr o m i dag. Dropparnas hem har alltid varit Blogger. Men vi bjöds in att ta plats även där borta. Ett tag. De senaste månaderna har vår närvaro på Motpol fr a bestått i ett urval texter som saxats härifrån. Också detta upphör nu, som en följd av dropparnas kritik av motpolsgurun Oskoreis söndrande, islamofila diskurs. Huruvida dropparnas historiska spår hos Motpol raderas helt eller inte, det saknar Florestan och undertecknad inblick i. Allt tyder dock på den saken.

Dropparnas kamp mot den vita världens islamisering fortsätter förstås här.

Salvete.

H. B. Palmaer

[Farvälsmusik]

Frankrike 2009 (del II)

2009-10-02T20:07:00.008+02:00

En fransk moderatfamilj råkar ha en fransk Svensson i salongen. Så här låter det...

I förra inlägget såg vi de nya "fransmännen". Med vilka storföretag och kulturmarxister vill byta ut besvärliga vita. Denna gång möter vi alltså fransmännen. Ni vet, de riktiga fransmännen; de med en koppling till galler, romare och franker. Till skillnad från dem som i stället upplever frändskap med pedofilprofeten och de svarta slavhandlarna.

Frankrike 2009

2009-10-02T19:55:00.005+02:00

CSPInauguration
Uploaded by avenir_vivable. - News videos from around the world.

1965 har vi redan sett. År 2009 ser det ut så här i Frankrike. Mgr Gaillot (12'40'') är f ö katolsk biskop. Pinsamt nog. Biskopen av Stockholm, Anders Arborelius, är tyvärr inte ensam.

Mer från samma Frankrike:

Zinedine Zidane - Pub Nejma
Uploaded by nado_coeur. - Watch more music videos, in HD!

Frankrike 1965

2009-10-01T14:54:00.006+02:00

Cherchez l'Arabe. En kanelbulle vid fynd.

Jo, så såg det faktiskt ut. Och denna nyutkomna film visar det utan att redigera om verkligheten. 1965. Vad hände se'n?

Antirasismen - en totalitarism

2009-10-01T14:39:00.008+02:00

Nej, bilden är inte fingerad

För några år sedan hävdade den franske (judiske) filosofen Alain Finkielkraut att antirasismen skulle bli 2000-talets kommunism, d v s ett för det civiliserade samhället verkligt farligt, totalitärt, fördummande och fördömande, dogmatiskt-utopiskt system som de intellektuella knäfaller för.

P.-S. Observera att barnet är vitt. I Newsweeks artikel hittar vi förklaringen: « If "black pride" is good for African-American children, where does that leave white children ? It’s horrifying to imagine kids being "proud to be white". » Just det: rasisten är ju alltid per definition vit.

...i en sund kropp

2009-09-28T14:28:00.006+02:00

Den mesta visheten är gammal.

"Vi lever inte av mat allena, och det är som bekant viktigt med en helhetssyn på livet och på kropp och själ. För att må bra måste vi finna balans och harmoni på flera områden, och det är viktigt att ha ett medvetet förhållande till olika former av stress. Människor som mår dåligt försöker ofta “fylla hålen i själen” med mat, och en del blir höga på sockerkickar. Här kan LCHF innebära ett alternativ och en vändpunkt i livet. Mycket tyder på att en enkel och ursprunglig kosthållning kan ha en “jordande” effekt, och att det därmed kan bli lättare att ta steget bort från det konstlade och artificiella, och att leva med en sund kroppsmedvetenhet. Det kan vara början till ett bättre och enklare liv."

~ ur Introduktion till LCHF-kosten

Läs även Annika D. Varför blir vi sjuka? För att vi inte äger vår egen kemifabrik ur vilken trycka i oss "läkemedel" mot allt? Eller fr a därför att vi äter och lever så onaturligt?

Och glöm inte: kroppen återverkar på själen.

Somalia - se Sveriges framtid

2009-09-28T13:08:00.006+02:00

Än fler invandrare från fjärr, har Överheten beslutat i sin Sverigehatande allsmakt. Nu från Somalia. Precis vad Sverige behövde! Tack, Mona Reinfeldt! Och snart kan Sverige på så sätt förvandlas till ett nytt Somalia. Överheten skulle fortfarande ha det bra (nu bakom sina skyddande, med soldater beväpnade murar). Men inte du och jag.

Arbetskraften kommer i vart fall att vara vansinnigt mycket billigare.

A Conversation about Race

2009-09-26T21:32:00.003+02:00

Ja visst, ännu en dokumentär! Och den är välgjord. Vad rasism? Och vad är "rasism"? Varför talas det jämt om "rasism"? Under det rasism mot vita är alldeles legitim? ja, uppmuntras av dem som bekämpar "rasism"?

D-vitamin - igen

2009-09-26T19:22:00.004+02:00

Vetenskaplig artikel om influensa.

DN-artikel om D-vitaminer och det skrattretande RDI.

Dagens medicin om D-vitaminer mot influensa. Här.

Fejan i fokus

2009-09-26T19:15:00.001+02:00

Tysk död

2009-09-26T18:25:00.001+02:00

I går skrev Tysklands president under det totalitära, odemokratiska, tyranniskt påtvingade , lögnaktigt benämnda Lissabonfördraget. Självmordet fortsätter.

Antisemitism och islamofobi: kretinens vapen

2009-09-26T18:13:00.004+02:00

Lars Vilks återgav i en artikel 24/8 sina intryck från det offentliga svenska samtalet ifråga om yttrandefrihet och tvenne uppmärksammade minoritetsreligioner. Apropå den stormiga pk-debatten i kölvattnet av Aftonslaskans artikel om israelisk organhandel.

Man behöver inte hålla med Vilks om allt, men följande är säkert: anklagelser om antisemitism och islamofobi har blivit kretinens säkraste kännetecken.

Civilisationsmöte - inte så enkelt

2009-09-25T21:10:00.007+02:00

Tydligen skall Turkiets säkerhetstjänst och messiah Obamas Secret Service nyligen ha rykt ihop blott några timmar efter att Turkiets mohammedanske führer talat om "samförstånd" och "civilisationsmöte" (= Turkiet-in-i-EU). Emellertid hann verkligheten tydligen ikapp de båda sofisterna. Här och här tillika här.

Vad jag tänker på, när jag läser sådant, det är alla de i Väst som inte skyddas av Secret Service.

Fler bevis på att Sverige "inte islamiseras"

2009-09-25T18:33:00.007+02:00

Fler "svenska" islamister som busar till det utomlands och bevisar att Sverige och Europa inte islamiseras. Precis som Oskorei profetiskt och ofelbart förkunnat. Här.

Här om svensk skola. Inte heller här islamiseras Sverige. Nix. Njet.

Här får vi liknande bevis för Frankrikes del. Och här nära Frankrike. Här från Skottland.

Uppdrag granskning ur ett katolskt perspektiv

2009-09-24T20:08:00.047+02:00

Vad tillförde gårdagens Uppdrag granskning? 30 minuter in i programmet var den frågan fortfarande obesvarad. Idel klipp från januariprogrammet, och så upprepade, tjatiga mantran ämnade att tala till en lobotomerad, till analys oförmögen TV-allmänhet: "förintelseförnekare", "extremt konservativ", "högerextrem" o s v. Programmets sista tio minuter vigdes sedan åt proffsdissidenten och Rom-hataren Gert Gelottes helt personliga och raktigenom ideologiska vänsterspånande. Gert säger alltid samma sak. Så även denna gång. Nej, något nytt tillförde inte Ali Fegans förnyade försök att väcka hat mot och splittra katolska kyrkan. I vart fall inte i sak.

På ett anekdotiskt plan, då? Jo, vi fick se den pro-muslimske massinvandringsförespråkaren och Stockholmsbiskopen Anders Arborelius bekänna sig till DN-respektabilitetens religion (enligt vilken kristendomen är föraktlig och den katolska kyrkan var djupt antisemitisk åtminstone ända fram till Andra Vatikankonciliet), knäfalla för Svensk Palme-Normalitet (enligt vilken det är normalt att mörda vart tredje barn före födseln), krypa för turken Ali Fegan (som uppenbarligen föraktar honom) och tala illa om sina medkatoliker i Piusbrödraskapet. Därmed bekräftades att den katolske biskopen av Stockholm är oförmögen att sätta den katolska tron före svensk politisk korrekthet.

Vi fick även stifta bekantskap med Judas egen lillebror. Kardinal Kasper, stolt representant för den tyska utdöende vänsterkatolicismen, som satt och myste i antiromerkst samförstånd med turk-Ali, hördes helt fräckt anklaga den påvetrogne, traditionsvänlige kardinalen Castrillon-Hoyos för ohederlighet och inkompetens i samma andetag som han skenheligt påstod att han inte ville anklaga någon. Att kardinal Kasper är motståndare till Benedikt XVI:s teologiska linje (tradition, kontinuitet...), och att han hatar allt Pius står för och därför på inga villkor vill se Rom och Pius försonas, det nämnde han däremot inte.

Gemensamt för de bägge nordeuropeiska prelaternas inställsamma vittnesmål var uppfattningen att Pius - politiskt sett - är hemska mörkermän, och att de bägge minsann hade meddelat Rom denna sin - raktigenom politiska - uppfattning. Av någon anledning hade biskopen af Stockholm av SVT även fått förhandsinformation om Williamsonintervjun (bara det en märklig omständighet) och vidarebefordrat sina upplysningar till Rom, som alltså likväl gått vidare med att lyfta Piusbiskoparnas exkommunikation. Troligtvis nådde rapporten (oklart varför) aldrig vare sig påven eller kardinal Castrillon Hoyos, ansvarig för samtalen med Pius. Märk väl at vi talar om en rapport som objektivt sett inte har något att göra med Piusfrågan i stort eller med 1988 års exkommunikationer - om vilka mera nedan.

Och här uppstår alltså den stora förvirringen, en förvirring som medvetet underblåses av två höga kyrkomän med vänsteråsikter: frågan om Pius, om Vaticanum II och katolsk kontinuitet, allt det där rörs ihop med politiska frågor som i sin tur otillbörligt kopplas till Williamsonskandalen. Denna förvirring underblåses av dessa kyrkomän i ett sammanhang där sådan förvirring endast kan skada påven och kyrkan. Men även skada samtalen mellan Rom och Pius. Bara några veckor innan dessa samtal börjar. Kasper är dessutom en känd motståndare till Benedikt XVI och dennes traditionssträvanden. Skulle allt detta vara tillfälligheter?

Roms linje i denna fråga har tvärtemot biskop Arborelius handlande alltid varit solklar, även om SVT okunnigt och högdraget låtsas om motsatsen: Pius-frågan är en intern katolsk fråga utan något som helst samband med SVT:s (f ö bevisligen konstruerade) Williamson-skandal. Låt mig sammanfatta historien bakom denna verklighetsbeskrivning.

Piusbrödraskapet grundades 1970 för att erbjuda katolska prästkallelser en lugn, renlärig utbildningsmiljö mitt i en tid av aldrig tidigare skådad upplösning i kyrkan (en upplösning vars soldater och vänner samtliga - med rätt eller orätt - åberopade Andra Vatikankonciliet). För Pius är traditionsfrågan alldeles väsentlig: kyrkan måste förbli sådan Kristus grundade henne och den helige Ande format henne genom historien. Efter att påven Paulus VI infört en ny moderniserd gudstjänstsordning, som verkade utgöra ett häpnadsväckande traditionsbrott, vägrade Pius övergå till det nya. Spänningar uppstod mellan Pius och Paulus VI, som var fast besluten att genomdriva mycket långtgående reformer för att tilltala "den moderna människan". Fram till påvens död förblev situation låst, samtidigt som de europeiska biskoparna under inverkan av den romerska samtidsvänliga nyorienteringen alltmer påverkades av den omgivande marxismen.

Efter att Johannes Paulus II blivit påve 1979 inleddes samtal mellan Rom och Pius, och dessa har med olika avbrott pågått ända sedan dess. Pius har alltid önskat samtal med Rom för att klargöra vad Rom egentligen menar att Andra Vatikankonciliet i själva verket lärde, samtal som upplösningens vänner i kyrkan alltid motsatt sig. Efter avbrottet 1988 (p g a de ur romersk utsiktspunkt olagliga biskopsvigningarna) förbättrades relationerna tydligt efter jubiléet år 2000 och Piusbrödraskapets vallfärd till Rom. Relationerna förbättrades ytterligare när kardinal Joseph Ratzinger blev Benedikt XVI: Ratzinger har alltid varit känslig för traditionsfrågan: han vet att den katolska kyrkan inget existensberättigande har utan en obruten tradition, utan sina direkta band till Jesus Kristus, apostlarna och det som kyrkan under den helige Andes ledning traderat, fört vidare genom århundradena. Han vet att kyrkan inte kan påstå att hon nygrundades 1962-1965 (d v s under Andra Vatikankonciliet) efter 1500 år av mörker och svavel, så som upplösningens vänner ser saken. Dessutom hade Ratzinger som kardinal på Johannes Paulus II:s uppdrag ansvarat för samtalen med Pius.

Efter "Summorum pontificum" sommaren 2007, varigenom den liturgiska stridsfrågan mellan Pius och Rom till stor del löstes, återstod fr a ett hinder för allvarliga försoningssamtal mellan de bägge parterna: exkommunikationen av Pius-biskoparna, vilken som sagt gick tillbaka på 1988. Kardinal Castrillon-Hoyos, vars uppgift det var att å påvens vägnar förbereda en försoning mellan Rom och Pius, gav Pius-ledningen rådet att helt enkelt be påven lyfta exkommunikationerna. Detta gjordes snart. Men i Rom tar allt tid, och först i januari i år, samma dag som Uppdrag granskning sändes, undertecknade påven det dekret som lyfte exkommunikationerna. I syfte att främja de kommande försoningssamtalen.

I ljuset av denna översik kan envar se att Piusfrågan är en intern katolsk fråga. En fråga som SVT borde ha lämnat i fred. Och så kunde det också ha blivit. Om det inte var för SVT:s hat mot allt vad traditionell kristendom och manlig resning heter. Och vänsterkatolikers vilja att till varje pris behålla högsätet.

Vi kommer nu till biskop Williamson och Uppdrag granskning. Låt oss inte undra hur Ali Fegan råkade hitta fram till den excentriske engelske Piusbiskopen. Låt oss inte stanna vid frågan, huruvida Fegan fått hjälp inifrån sådana kyrkliga kretsar, t o m i Vatikanen, som är benhårda fiender till Benedikt XVI:s traditionslinje. Låt oss inte ens undra vad SVT och medverkande vänsterkatoliker hoppades åstadkomma. I stället skall vi sakligt studera vad som hände, ur katolsk synpunkt. Då blir hela frågan plötsligt enkel.

Vi vet alla vad biskop Williamson yttrade mot slutet av den där intervjun i november 2008, av vilken vi bara sett några minuter (Uppdrag granskning januari 2009). Klart är att det var oklokt, givet den tid vi lever i, det ämbete han innehar och Piusbrödraskapets belägenhet. Klart är även att uttalandet sårade somliga. På bägge dessa punkter har den engelske biskopen bett om ursäkt med en föredömlig ödmjukhet.

Vidare kan man utan vidare fastslå att biskop Williamson talade om en fråga i vilken han inte äger någon särskild kompetens. Detta är inte förbjudet, men kan vara oklokt. I detta fall väckte det t o m skandal, eftersom biskopen lät kyrkofientliga medier utnyttja honom.

Delar jag biskop Williamsons uppfattning om gaskamrarna? Den frågan är ointressant. Och ovidkommande. Gaskamrarna tillhör inte katolsk tro; historiska frågor bör avgöras av historiker. Frågor om gaskamrarna är heller inte per automatik antisemitism (vilken kyrkan förbjuder liksom hon förbjuder varje form av verklig rasism - dock utan att lära att rasism skulle vara den högsta ondskan).

Kyrkan fordrar endast att man bekänner sig till hennes tro, vilken hon mottagit av Kristus och apostlarna. I övrigt är man fri, ur katolsk synpunkt. Så stor är Guds barns frihet. Och så har det alltid varit. Kyrkan förväxlar inte alla mänskliga och intellektuella plan som vår förvirrade, ideologiserade tid gör. Och svårare än så är det faktiskt inte. Ur ett katolskt perspektiv. Man kan således vara katolik och ifrågasätta att månlandningen ägt rum, eller betvivla att det är klokt av Vatikanen att stödja FN sedan 1960-talet, eller vägra godta den svenska stavningsreformen 1906. Man kan t o m tro att Sverige inte islamiseras, att regn inte väter eller förneka att modern pedagogik leder till skolans ruin. Nej, man behöver inte ha rätt i allt för att vara katolik. Man kan t o m ha fel i det mesta.

Vatikanens ursprungliga linje i Williamson-affären var från början alldeles riktig, sanningsenlig och rakryggad. Den förblir i mångt och mycket sund, men har dessvärre påverkats av en vansinnig omvärld. Man har anledning att önska att Rom inte hade gett vika för den fabricerade opinionen och en viss sorts judisk, tyrannisk självcentrering. Till det ämnet kanske jag återvänder senare.

Till gårdagens usla Uppdrag granskning har jag däremot varken anledning eller lust att återkomma.

Oskorei och Rabat-svenskarna

2009-09-24T18:16:00.006+02:00

Ännu en "svensk" terrorhärva! Nu löper trådarna från Svearnas nordliga rike till Rabat, d v s Marocko. Den som tror att svenskar med ljust hår och normal behåring är inblandade, lyft en hand nu! Men massinvandringsmaffian ger inte upp fördenskull.

Vad som ändå är skönt mitt i allt detta, det är att leva i den trygga förvissningen om att islamiseringen egentligen bara är en myt för underbegåvade. För den saken går nämligen guru Oskorei i god.

Gud/Oskorei vare tack!

Islamiseringen i Italien

2009-09-24T12:40:00.004+02:00

Mitt i Rom. Mohammedaner bryter mot borgmästarens förbud och ber offentligt på platsen Vittorio Emanuele för att högtidlighålla den mohammedanska fastans slut. Den symboliska innebörden får envar bedöma. Läsaren påminns om att den mark på vilken mohammedaner förrätat sina böner ur mohammedansk synpunkt därmed tillhör islam och aldrig kan återtas.

Barbariskt och dyrt

2009-09-24T10:15:00.028+02:00

Halal-slakt

I Frankrike är många f n upprörda över att halal-kött säljs som vanligt kött. Mohammedanskt barbari tvingas långsamt på ett helt folk som aldrig bett om det; tvingas på ett folk som därmed får betala för främlingars maktövertagande. Allt detta på initiativ av en alltmer hatad "demokratisk" vit överhet som för egen del alltid bor och lever i vita, trygga enklaver.

Låt oss påminna läsaren om att halal-slakt är den barbariska slaktmetod som den primitiva mohammedanska religionen påbjuder och kräver. Den innebär att slaktdjuren inte får bedövas och att de måste få halsen uppskuren (att skära av halsen på alla möjliga tycks vara en fix idé i mohammedansk kultur). Hänga upp och ned i vaket skräckslaget tillstånd, det får djuren däremot för rövarprofeten. Samtidigt avlönas en imam för att välsigna djurplågeriet. Kosherslakt avviker ur djurskyddsperspektiv inte härifrån.

Halalslakt är egentligen förbjuden i civiliserade länder, men undantag görs för judisk och mohammedansk rituell slakt. Denna till en början obetydligt spridda slaktmetod har vuxit i takt med massinvandringen och den islamisering som enligt vissa inte finns.

Nu senast var halal-slakten hotad på EU-nivå, men räddades genom kraftigt ingripande från den franska regeringen.

Intressant att notera ifråga om det vansinne som i dag styr Väst: miljöpartierna är genomgående för massinvandring och för islamisering (och varnar därför gärna för "islamofobi"), d v s är för än mera spridd tortyr av djur. Bisarrt men sant.

I SVERIGE
Allt tyder på att samma missförhållanden råder också i Sverige, och att svenskar därmed bidrar till islamiseringen och massinvandringen utan att veta det.

I Sverige är kosher- och halaslakt utan bedövning ännu inte tillåten, men ständiga försök görs för att upphäva detta förbud. Import av kött från djur slaktade utan bedövning är däremot fullt laglig och vanligt förekommande. Märkning av halalkött är dessvärre inte obligatorisk.

I KANADA
I Kanada tvingas 7 miljoner invånare betala för att 30 000 judar skall kunna äta kosher utan att själva behöva bära kostnaderna för koshertillverkning, -märkning och -verifiering. De judiska kraven och de höga kostnader de medför har föranlett livsmedelsföretagen att omställa all tillverkning till kosherproduktion. Som en följd är 75% av specerivarorna i en vanlig kanadensisk livsmedelsbutik kosher. Utan att folk i allmänhet känner till saken. Västs vilja till självutplåning är bevisligen gränslös.

För att bibringa läsaren en uppfattning om de med kosherifiering förbundna kostnaderna citerar vi ett exempel ut dokumentären nedan: att få sin sädessilo välsignad av en rabbin kostar 30.000 $.

Kastratkristendom

2009-09-23T15:20:00.010+02:00

Är du sugen på riktig, äkta kastratkristendom? Kemiskt ren. Besök då "Katolsk mammas" blogg. Lobotomerad, utopiserande, oändligt fördomsfull, vänstermoraliserande självgod och inställd på självmord: sådan är tyvärr ofta den vita katoliken i Väst anno 2009. Jag glömde visst: genomfeminiserad.

Vilket torde förklara varför så få unga killar stannar i kyrkan. Vem kan klandra dem?

En svart man utan hat

2009-09-23T11:57:00.006+02:00

Litteraturprogrammet Apostrophes var på sin tid en institution i Frankrike. Temat för just detta program var de svartas öde. Dock var inte alla inställda på offerlitanior och hat mot vita. Observera sedan den utsökta franska som Gaston Monnerville talar, och hans belevade sätt. Långt från dagens svarta ikoner med hallicken och rånaren i centrum.

Gaston Monnerville noir et Français
Uploaded by FrenchCarcan. - More college and campus videos.

Islam = förtryck och kvinnorov

2009-09-22T22:01:00.006+02:00

Mgr Lefebvre sur l'Islam 1989
Uploaded by JeanMarie30. - News videos from around the world.

Till skillnad från Helle Klein och Oskorei hade ärkebiskop Marcel Lefebvre levt bland mohammedaner och i mohammedanska länder.

Fienden inifrån

2009-09-22T15:20:00.006+02:00

Massinvandringen önskas inte av något europeiskt land utan har av överheten påtvingats Europa (och USA). Debatten har uteblivit, kritik censurerats och diaboliserats, människor förlorat sina arbeten och trakasserats, lagar stiftats för att kriminalisera motstånd och överlevnadsvilja. Statsmakten och myndigheterna vänder sig alltmer MOT sin egen befolkning. Detta är sant i Sverige, Frankrike, England, Belgien...

Här en rapport från Bryssel.

Observera f ö kopplingen till islam och ramadan. GoV har mer på det ämnet.

Sverige fortsatt bäst - på våldtäkt

2009-09-22T14:59:00.008+02:00

Även utomlands uppmärksammas Sverige alltmer för den katastrof landet blivit. Här och här om våldtäkterna. Dubbelt så många som i England, ett land som annars ligger väldigt bra till i kraft av egna våldtäktsmeriter.

Pedofilprofeten lärde f ö att icke-mohammedanska kvinnor utgör tillåtet byte för håriga rättroende män. Apropå ingenting.

LÄS VIDARE
Fjordmans analys av väldtäktsvågen (se även här). Fjordman sätter in företeelsen i sitt större sammanhang:

The Leftist, Multicultural organization Amnesty International will never say anything about the fact that this massive spike in rapes is caused by mass immigration, a mass immigration that it and other international organizations want to continue indefinitely, until the native population has been reduced to a persecuted minority in the lands where their ancestors have lived since prehistoric times, in a country that has no colonial history. Just like all problems according to Nazism were automatically blamed on Jews, so all problems according to Multiculturalism are automatically blamed on whites. We are now witnessing a wave of rape and violent crime in many European countries which is unprecedented in modern history. It’s not “crime,” but in fact resembles warfare. Yet we can’t say that non-white immigrants commit almost all of the gang rapes and the most brutal rapes, as is documented from neighboring Norway. Consequently, one must blame “ordinary Swedish men” (Read: white males). Whites, and white women in particular, are the victims of an accelerating wave of violence and abuse caused by mass immigration and Multiculturalism. The response of “human rights groups” such as Amnesty and the UN to this is to continue mass immigration and Multiculturalism as if nothing has happened and intensify the efforts to break down and destroy whites, white men in particular.

Sveriges islamisering

2009-09-22T14:47:00.005+02:00

En lika intressant som skrämmande artikel som illustrerar den islamisering av Sverige som enligt pretto-identitarismens egen store guru Oskorei inte finns.

Och här en artikel om Frankrikes anpassning till mohammedansk sharia-ekonomi.

Sverige - ockuperat (del II)

2009-09-22T14:42:00.002+02:00

"Här är det vi som bestämmer."

"Den som dödar en polis kommer att komma till paradiset."

Sverige - ockuperat

2009-09-22T13:37:00.019+02:00

Stockholm 2009

Tomtesufin och hobbyislamisten Mohamed Omar och hans arabiska klan mot exiliranier. På Sergels torg... Mitt i Sverige... Fanatiskt viftande med flaggor från primitiva nationer vi inte har några som helst band till. Och det finns otroligt nog svenska bloggare som tar parti för endera packet... Det säger en del om hur svårt sjuka vi är.

Ser du en enda svensk?

Nationell idag har en rapport om den för Sverige raktigenom främmande konflikt som de facto tilläts ta över svensk offentlighet (här). Massinvandringen har importerat hundratusentals människor vilkas lojalitet inte ligger hos Sverige och svenskarna. 100 000-tals människor från våldsamma, grälsjuka kulturer. Och de tar långsamt men säkert över.

Vem tycker du verkar få rätt? Mona Reinfeldt eller Putnam?

ANNAT
Tidigare Omar-vänliga nationell.nu har också en artikel om utlänningsgrälet på Sergels torg. Ett utdrag:

– Död åt Israel! Död åt Israel!, skanderade den antisionistiska folkmassan på Sergels torg.

Någon nationell demonstration var det aldrig fråga om. På Sergels torg hade hundratals demonstranter samlats för att skrika ut sitt hat mot staten Israel. Och det gjorde man också. Men förutom en reporter från Nationell Idag och max 15 svenska nationalister var demonstranterna uteslutande muslimer och palestinier
...
Under demonstrationen hölls tal av Mohamed Omar och Lasse Wilhelmsson. Omar gick till hårt angrepp mot den israeliska staten och skanderade bland annat att Israel måste “utrotas”.

– En miljard muslimer kommer när som helst att vakna och då kommer Israel falla som ett korthus. Vi kommer aldrig acceptera fred på Israels villkor. Vi kommer aldrig acceptera kapitulation, sade Mohamed Omar.

– Muslimerna kommer kämpa för att förinta Israel, förklarade han.

Island - etniskt homogent och lyckligt

2009-09-21T13:27:00.001+02:00

Stark identitet, traditionell kultur och etnisk homogenitet. Sådana syns ingredienserna för fredliga och lyckliga samhällen se ut. Trots finanskris är islänningarna världens lyckligaste folk.

Banting och bantning

2009-09-21T11:01:00.012+02:00

Conservative Swede påminde mig om William Banting, den 1800-talsengelsman som gett oss begreppet bantning. Vad Banting förespråkade och själv räddades av hade dock inget gemensamt med det vi i dag förknippar med detta ord.

Banting, som var snickare och begravningsentreprenör, led av kraftig övervikt. Läkarna anbefallde mycken motion, små matportioner och en massa kolhydrater jämte låg andel fett. När ordinerad kost och flera timmars intensiv rodd om dagen inget gav, började Banting se sig om efter en läkare med alternativa idéer.

Vad han snart fick lära sig var att en kost bestående av en hög andel fett och få (dessutom långsamma) kolhydrater är den enda långsiktiga lösningen för riktigt överviktiga. Och troligtvis ett bra recept för de allra flesta.

Läs en sammanfattning av Bantings erfarenheter.

Ett smakprov, med Bantings egna ord:

"I can confidently state that quantity of diet may safely be left to the natural appetite; and that it is quality only which is essential to abate and cure corpulence. . . . These important desiderata have been attained by the most easy and comfortable means . . . by a system of diet, that formerly I should have thought dangerously generous."

Banting skrev en mindre bok om sin resa från övervikt och sjuklighet till normal konstitution och hälsa. Han delade t o m ut den gratis, på egen bekostnad. Och hur bemöttes den?

When Banting's booklet, in which he described the diet and its amazing results was published, it was so contrary to the established doctrine that it set up a howl of protest among members of the medical profession. The 'Banting Diet' became the centre of a bitter controversy and Banting's papers and book were ridiculed and distorted. No one could deny that the diet worked, but as a layman had published it, and medical men were anxious that their position in society should not be undermined, they felt bound to attack it. Banting's paper was criticised solely on the grounds that it was 'unscientific'.

Vit ung man i amerikanska fängelsen - en mardröm

2009-09-21T10:44:00.006+02:00

Om våldtäkterna i amerikanska fängelsen. Om de vitas särskilda utsatthet. Ännu en del av verkligheten som pk-medierna ogärna talar om.

Här.

Har man väl läst den studien, ja, då förstår man plötsligt mycket bättre denna analys av Joe Sobran. Vilket kanske kan förklara att SVT är tyst om allt sådant.

There could hardly be a better recipe for racial hatred. Young whites like King, a minority in prison, are thrown to the wolves, and they know they can expect no protection or sympathy from prison officials, liberal opinion or society in general when they are bullied and raped. The fear and humiliation they suffer is almost unimaginable, and it goes unreported.

Snällismen är inte snäll, utan cynisk, hård, kall och dödlig.

50 kg mindre på smör och ägg

2009-09-18T18:56:00.012+02:00

Ja, tänk om det verkligen finns en mänsklig natur, en skapad ordning överhuvud taget, och om människan inte borde fippla med allt. Tänk...

Mer om fördelarna med kolhydratsfattig kost. (Bisarrt nog föregås inslaget av reklam för helvetesuppfinningen Becel.) Allra bäst blir det förstås om man dessutom äter ekologiskt, har en ordnad dygnsrytm och därtill rör på sig.

Läs sedan om riktigt smör, d v s syrat smör, och låt oss hoppas att det snart åter blir standard. Smör genomgår i dag en renässans. Tack vare modiga förelöpare som Annika Dahlqvist. Och trots matindustrin.

Smör är f ö en riktigt nordisk företeelse:

VIKINGARNA TOG REDAN på 900-talet med sig smör när de slog sig ner i Normandie. Men det var först på 1500-talet som de franska kockarna upptäckte att smöret var en fantastisk smakbärare som lyfter alla smaker. Smör har över hundra aromer som naturen har skapat alldeles på egen hand. Det smälter vid 37 grader, vilket också är temperaturen vi har i munnen. Det tar alltså inte lång stund att känna alla smakbärare som smöret har.

Redan Linné visste en del om kolhydraternas inverkan på kropp och hälsa:

”Dieten förändrar oändeligen mycket inbyggarena i ett rike. En norrländsk lapp lever endast av kött, fisk och fågel, blir därav liten, mager, lätt, vig. En bonde däremot i Sveriges södra provinser, på Skåne slätt, som äter ärter, mycket bovetegröt, och vars mest föda består ex vegetabilibus farinaceis [av vegetabiliska mjölrätter], bliver stor, grott, styv, stark, sen, tung.”

(Ur Skånska resan)

”Lappen äter intet bröd, lever doch frisk, att han är ett exempel. Jag såg gubbar om 60 åhr i fiellen springa som barn, ja lägga foten på nacken, det jag wist deducerar a defectu panis [av avsaknad av bröd]. Alla som äta mycket bröd hafwa en obstruerad maga. Lappen som äter inga vegetabilier, utan pure carnivorus [är ren köttätare], vere pisces, aestate lac, automne aves, hyeme pisces [om våren fisk, om sommaren mjölk, om hösten fågel, om vintern fisk]: lätt, wig, lång lifvat”

(Ur Caroli Linnæi Diæta naturalis, 1733: "Linnés tankar om ett naturenligt levnadssätt" på uppdrag av Kungliga svenska vetenskapsakademien, utgiven av Arvid Hj. Uggla 1958 )

Teori eller religion?

2009-09-18T13:33:00.011+02:00

För somliga är darwinism en teori och naturvetenskap en i görligaste mån förutsättningslös undersökningsmetod. För andra är de en religion, en metafysisk monolit, ett ideologiskt projekt.

Ett totalitärt projekt, vad det verkar...

Epelled av Ben Stein

Särdeles fascinerande är den förment genomrealistiske, yrkesateisten Richard Dawkins' surrealistiska tankelek om utomjordlingar som tänkbart urspung till livet på jorden (1:30:30 och framåt). Faktum är att hela intervjun med Dawkins (fr o m 1:27:30) är väldigt rolig. Samtidigt är Dawkins' enkelspåriga uppriktighet ganska rörande.

Mer Ben Stein och diskussion kring darwinism, vetenskap och epistemologi:

Tradition & laxermedel

2009-09-17T14:37:00.006+02:00

Stopillerkonservativa Tradition och fason gjorde mig riktigt förvånad häromdagen. En av dess skribenter sågade Aliansen jämns fotknölarna. Äntligen en bra artikel, tänkte jag, en artikel som säger något om verkligheten. Fastän massinvandringen förstås inte nämndes. Och trots dagisungesnacket om att bilda ett nytt konservativt parti (= precis VAD som helst för att slippa samarbete med SD och ND).

Men så kom reaktionen... Oundviklig... Från Mr Stolpiller himself, den store Dag E. Nej, så får man inte skriva på T&F, röt den småfete laxermedelsjunkien, 1000-årsführer über En Ny (och Lika Harmlös Som Alltid) Svensk Konservatism. För Alliansen är egentligen de konservativas vän. Visst. Whatever you say, Dag. Och ursvenskt är bara barbariet.

Medans tid är

2009-09-17T13:49:00.004+02:00

EU vill som sagt förbjuda (fr a icke-syntetiska) vitaminer och kosttillskot i verkningsfulla doser. Vi befarar att nästa steg blir att förbjuda Monty Python. Enligt nya EU-regler som troligtvis träder i kraft 2014 kommer endast dåliga pk-skämt att förbli tillåtna. För vår hälsas skull. Vårt råd är därför att köpa en massa hårddiskar och ladda ned så mycket Monty Pyhton som mäjligt. Medans tid är.

Frihet till hälsa - inget givet

2009-09-17T10:36:00.008+02:00

Glöm inte att besöka och stödja Vitamin Freedom. Ifall du också i framtiden vill kunna besluta över vad du får i dig. Vår frihet till hälsa är nämligen hotad av ett alltmer totalitärt EU och lobbande läkemedelsbolag. Besök alltså Vitamn Freedom!

I annat fall kan du förstås lita på Monsanto, läkemedelsbolagen och de "experter" de avlönar, lita på EU och Mona Reinfeldt. Ifall du nu är riktigt, riktigt korkad.

http://www.vitaminfreedom.org/

Intervew with Dr Robert Verker from Holistic on Vimeo.

Do we get enough vitamins from Holistic on Vimeo.

Fler filmer här och här.

Händel - alltid bra

2009-09-16T15:16:00.002+02:00

Motstånd i USA

2009-09-16T15:00:00.001+02:00

100 000-tals amerikaner mot Obama och för frihet? Inte i SVT, men väl IRL.

AIDS och behovet av mystisk-sakral prestige

2009-09-15T18:27:00.008+02:00

Vi fortsätter på vår resa in i desillusionernas land. På denna resa slås man av att så många självutnämnda skeptiker gör allt för att rädda en viss, religiöst omfattad status quo, en status quo som snarare än vetenskaplig metodik beror på läkemedelsbolagsintressen, storstatens anspråk på allvetande och allsmakt samt vetenskapsetablissemangets behov av obefläckad, prestige av närmast mystisk-sakralt slag.

Nyare dokumentär (2007)

Äldre dokumentär (2002)

P.-S. Man får överse med förekomsten av de (som väl är, få) homosexuella aktivister som förstås ser en stor puritansk konspiration bakom AIDS-teorin.

Vacciners problem - ett fallstudium och mycket mer

2009-09-15T15:37:00.004+02:00

Mer:

Besök Zarahs sida med ett brev att rikta till dina barns skola (skolsköterskan til exempel).

USA, frihet och viljan till totalkontroll

2009-09-15T13:33:00.003+02:00

Ur ett amerikanskt perspektiv som Sveriges radio, SVT, Svd/DN/Aftonslaskan och TV4 aldrig rapportera om. Och som en följd har världens mest amerikaniserade folk så litet kunskaper om USA.

Tom Wolfe

2009-09-15T12:43:00.002+02:00

Man får överse med Wolfes babbel om invandring. Jag fastnade för den litterära, senare delen.

Psykiatri - ofta båg - med ditt liv som insats

2009-09-13T19:04:00.003+02:00

Dokumentären består av 10 delar. Se den. (Här finns den som ett enda klipp.)

Adjö Afrika

2009-09-11T16:21:00.005+02:00

Den vita kolonialismen försvaras sällan utan smutskastas systematiskt. Avkolonialiseringen av Afrika följdes emellertid av våld, kaos, korruption och svält. Samt blev en verklig miljökatastrof. Vilket pk-medierna i Väst aldrig velat se. Nu tar en annan kolonialmakt vid (Kina), en koloniamakt som inte delar den vita världens hämningar i förhållande till vare sig människa eller natur, men det är en annan historia. En troligtvis obehaglig historia för Afrikas del.

Oskoreis recension.

Vatikanen "avslöjad" - nu igen

2009-09-11T11:54:00.005+02:00

Hur radikal kan man vara, när man står på samma sida som etablissemanget? Inget vidare. Utom i sitt eget huvud, då. Och är man dessutom riktigt vulgär blir det i dag pluspoäng. Svin säljer. När "marknaden" får bestämma. Och Palme-skolan fått råda.

Som katolik kan man dra en viktig lärdom. Upprepas en lögn tillräckligt ofta tror de flesta till sist på den. Och då kommer nästa lögn. Och nästa. Och nästa. Därför är apologetik så viktigt. Låter man folk tro att korstågen var oprovocerade, förfärliga upptåg, ja, då får man så småningom sådant här på armarna.

(Observera att programmet fastän dess upplägg tillhör underhållningsgenren de facto påstår sig undersöka och avslöja, d v s gör journalistiska anspråk.)

En påminnelse

2009-09-09T13:02:00.028+02:00

It was just at this moment, a moment of apparently universal and permanent Catholicism, that there fell an unexpected blow of overwhelming magnitude and force. Islam arose - quite suddenly. It came out of the desert and overwhelmed half our civilization.

Millions of modern people of the white civilization, that is, the civilization of Europe and America, have forgotten all about Islam. They have never come in contact with it. They take for granted that it is decaying, and that, anyway, it is just a foreign religion which will not concern them. It is, as a fact, the most formidable and persistent enemy which our civilization has had, and may at any moment become as large a menace in the future as it has been in the past.

~ Hilaire Belloc, The Great Heresies, 1936, kap. 4.

Profetiskt. Ey? Som regel bör man lyssna på dem som fick rätt. T o m engelsmän. Framför dagdrömmare, mostyckare och ideologer, hur förföriska eller proffsiga de än kan te sig vid en första anblick.

Några reflektioner:

1) Hilaire Belloc levde i en - alls icke avlägsen - tid då man ännu kunde tala om vita och vita folkslag utan att någon så mycket som höjde på ögonbrynen. Ungefär som svarta och indianer, ja, alla folkslag utom vita, i dag kan tala om sig själva (och ofta ock om andra) utan att någon så mycket som höjer på ögonbrynen.

2) Belloc var kristen, ja, katolik i en - alls icke avlägsen tid - då katoliker och andra kristna i Väst ännu inte låtsades att raser inte finns, inte låtsades att vita inte har några särintressen som de äger lika stor rätt som andra folkslag att bevaka och vid behov försvara.

3) Den katolska läran har inte förändrats sedan 1936. Följaktligen bör vi inte finna oss i hjärntvättade medkatolikers försök att tysta oss när vi talar om verkligheten på verklighetens språk. Inte heller när det gäller etniska frågor och vitas överlevnad. Vi står på Hilaire Bellocs, Pius V:s och S:t Eriks sida. De står på kulturmarxismens sida. Vare sig de vet det eller ej.

4) Vad som nyss sagts om den etniska frågan är lika giltigt ifråga om islam och dess hot.

5) Belloc skrev i en tid då mohammedanismen utgjorde ett föga troligt hot och dessutom inte fanns i den vita världen. Som en följd kunde hans samtida inte enkelt göra sig en bild av pedofilprofetens religion/totalitära ideologi.

6) I dag, när de vita folken invaderas av mohammedaner, och samtliga vita m a o borde veta vad islam går för, är det inte längre avstånd utan stipendierade kulturmarxistiska och på annat sätt västhatande, förljugna islamologer som hindrar många i Väst från att se det uppenbara. (Kände någon igen Gardells brorsa?)

7) Islamologerna är f ö icke ensamma: självmordsinställda, snällistiska kristna utan rötter, intellektuella och journalister, Riksdagspartiet, EU och USA:s president (jo, då, redan Bush d y) slåss om att få hylla mohammedanismen. Man har så kommit till den groteska situation där De Som Vet regelmässigt beskriver islam som fredens religion samtidigt som oräkneliga varje dag faller offer för mohammedanskt våld. Nu senast 45 kristna i Pakistan. Dock allt oftare även i Väst, där mohammedanska hot och muslimers våld blivit vardagliga inslag.

8) Människan är en invecklad och motsägelsefull varelse. I en tid av abstrakt-universalistiska tankekonstruktioner och pretto-ideologiskt lekande på kammaren blir det än värre. Således återfinner man i dag även "nationella" som är villiga att försvara islam. Antingen utifrån ett slags abstrakt, allmän etnopluralism eller ett lidelsefullt hat mot Israel. Mera sällan utifrån intellektuell snobbism: alla kritiker av islam är förvisso inte alltid så raffinerade och har heller inte alltid rett ut världsalltets samtliga gåtor. Frågan är förstås om tankelekar, passioner, gissningar och egocentrism kan tillåtas gå före de egnas överlevnad.

9) Låt inte proffstyckare säga åt dig vad du skall tro om islam. Läs koranen och hadditerna. Läs islams historia av krig och skövlingar (glöm inte kapitlet om Indien!). Titta på Youtube och andra liknande ställen efter TV-inslag och videofilmer från mohammedanska länder. Läs mohammedaners bloggar och diskussionsfora (en del är delvis på för oss begripliga språk). Studera muslimska killars beteende här i Sverige (och föräldrarnas gensvar). Bilda dig en egen uppfattning. Se mönstret. Inse vidden av problemet.

10) Mohamed Omar är en skojare, och de som spelar med honom är dina barns fiender.

11) Frågan om Israel och Palestina har inget att göra i Europa. Israelfrågan (några årtionden gammal) bör överhuvud taget inte påverka ens värdering av islam (1300 år gammal) . De är i allt väsentligt två skilda frågor.

Saving Angels?

2009-09-08T15:00:00.010+02:00

Baron Bodissey förklarar varför Hells Angels i den danska allmänhetens ögon sakta men säkert förvandlas till hjältar: de står i främsta ledet i motståndet mot invasionen från en mörkare värld. En trovärdig, påläst analys som du inte lär hitta i SvD. En analys som går mycket längre än att bara ge oss tolkningsnyckeln till HA:s popularitet. Läs den ifall du inte redan gjort så.

Artikeln hör till baronens allra bästa. I dess början läser man:

...it’s important to discuss the world as it is, and not as we would like it to be.

Och därmed är den viktigaste grunden lagd. Baronen fortsätter:

We would like our political leaders to cease importing of millions of Muslim immigrants. We would like them to show more spine in the face of Islamic intimidation. We would like our fellow voters to educate themselves so that they become aware of what’s happening and elect a new batch of leaders who will take a stand on behalf of their own people.

But in the world as it is, this shows no sign of happening. The existing paradigm — a system of lawfully-constituted democratic governance — has failed us.

Hårda, skrämmande, sanna, klarsynta ord. Baronen kommer så in på HA och går vidare därifrån:

If lawfully-constituted national leaders do not act, what happens? Will native Europeans go meekly to their doom?

Or will those who are already lawless act instead?

Det mesta förtjänar att citeras och läsas om. Läs därför artikeln. Vars slut lyder:

Part of the modern liberal ideal is the foolish notion that we can simply abolish by fiat millions of years of evolution, thousands of years of culture, and centuries of tradition. Just like that! We wish it all away. We’ll soon find out to our chagrin how mistaken we have been.

These absurd ideas will die with the liberal paradigm, and as a corrective, the successor civilization will reach back into our cultural history to find an alternative to the Enlightenment meme which is about to self-destruct.

The new paradigm and the new civilization will be built out of the fragments of what went before. So what we need to focus on is the construction of a modern version of the monastery at Lindisfarne, a networked sanctuary where what is good and valuable can be stored and kept for use in a future time after the chaos is over.

Grab an ink pot and a quill — we’ve got a lot of books to copy.

Den dödliga influensan

2009-09-08T13:13:00.001+02:00

En krönika värd att ta sig igenom.

En smärtsam läxa väntar

2009-09-08T09:11:00.003+02:00

Dagens industrialiserade matproduktion (hemskt ord, bara det) fordrar stora mängder olja och gifter. Samtidigt är den förutsättningen för den genmodifierade mat som ingen bett om men som Monsanto långsamt men säkert kör ned i halsen på oss alla. Detta är bokstavligen ohållbart. Om inte annat för att oljan börjat sina.

Ekologiskt jordbruk är den nödvändiga, ofrånkomliga, enda vägen framåt. Men det kommer att kräva stora omställningar: avsevärt fler bönder och en återgång till en naturligare livsstil, med storfamiljer och bygden i centrum. I ett slikt sammanhang är såväl egoistisk individualism och slit-och-slängkonsumism som "multikultur" plötsligt konstruktioner ingen har råd med. Familje- och närhetsband kommer åter i förgrunden. Abstrakta föreställningar om hur världen borde vara (universalism, egalitarism, genusbabbel, vit antirasism-fanatism, multikulti, organiserad ateism, kristen snällism) viker tillbaka för verkligheten sådan den faktiskt är.

Läxan torde bli smärtsam. Men den är såväl ofrånkomlig som nödvändig.

Benetton World

2009-09-08T00:21:00.004+02:00

Snart skall irländarna tvingas rösta om Lissabonfördraget igen. Sist röstade de ju fel. Och EU är som bekant en totalitär statsbildning som inte låter folkvilja hindra dess planer.

Men låt oss nu ta en titt på den broschyr som den irländska landsförrädarregimen utskickat för att få Irland att välja sin egen undergång. Ser det ut som Irland? Ser det ens ut som Europa?

"Fransk" segeryra

2009-09-07T23:45:00.006+02:00

I går vann Algeriet över Zambia i fotboll. Som synes väckte segern stor glädje bland många "fransmän". I bakgrunden skymtas triumfbågen...

Jo då, fransmännens framtid ser verkligen ljus ut.

Sarcelles, emblème du génocide par substitution
Uploaded by lpqr. - Watch the latest news videos.

* * *

Som kontrast, ett helt annat Frankrike. Svunnet men stort.

Hélie de Saint-Marc officier mythique du putch d'Alger 1961
Uploaded by prosunt. - News videos from around the world.

Önskade Hitler krig?

2009-09-07T23:09:00.002+02:00

Pat Buchanan ställer frågan. Texten är ett måste för varje historieintresserad.

But why would Britain hand an unsolicited war guarantee to a junta of Polish colonels, giving them the power to drag Britain into a second war with the most powerful nation in Europe?

Justin Raimondo har mer.

Monteverdi - att ösa ur

2009-09-07T16:59:00.001+02:00

Belloc och den rådande ekonomiska krisen

2009-09-07T13:13:00.003+02:00

Från distributistbloggen saxar jag följande, som borde kunna intressera flera läsare.

* * *

Dear readers of The Distributist Review,

Paul Likoudis, News Editor for The Wanderer -the oldest Catholic newspaper in the United States- recently conducted an interview with yours truly regarding "Bellocian Economics," and has kindly granted us permission to reprint it here. Our thanks go to Mr. Likoudis for the opportunity. We would also like to applaud The Wanderer for their recent defense of distributism.

If you would like to subscribe to the online or hardcopy version of the newspaper, please go to The Wanderer website.

For the benefit of our readers, a Scribd version is below. Please feel free to copy the Scribd version onto your websites, however please add the following link to The Wanderer (www.thewandererpress.com).

Is There A Bellocian Response For Today’s Economic Crisis?
By PAUL LIKOUDIS

Hilaire Belloc

One of the signs of the times of the past two decades is a growing interest in Distributism, often described as a “third way” economic philosophy opposed to both capitalism and socialism. It was chiefly formulated by the British historian and journalist Hilaire Belloc and is firmly grounded in Catholic social teaching, especially Pope Leo XIII’s encyclical Rerum Novarum.

Belloc never claimed he was inventing a new system; rather he wanted to return to an economic arrangement of society that prevailed in Europe before the rise of post- Reformation capitalism and the big banking houses that prospered on the poverty of the masses and war.

With the rise of globalization and the spread of “democratic capitalism” after the fall of the Berlin Wall, capitalism — as we all see much too clearly today — is in crisis. Catholics looking for a solution are looking to Belloc, his associates G.K. Chesterton and Fr. Vincent McNabb, OP, and the Americans Dorothy Day and Peter Maurin, founders of the Catholic Worker Movement.

One sign of the Belloc/Distributism revival is The ChesterBelloc Mandate ( www. distributist. blog spot.com), put up by a 34-year-old New Yorker, Rich Aleman. This offers viewers an extensive library of writings by Belloc, Chesterton, Fr. McNabb, Day, papal encyclicals, and other Church documents, and contemporary expositors of Distributism such as John Sharpe, Thomas Storck, John Medaille, Joseph Pearce, Dr. William Fahey, among others.

“There is definitely a resurgence in interest in Belloc,” said Aleman, “which can be seen in the growing number of online web sites devoted to his work, the reprinting of his books, and many organizations in existence modeled on Distributist ideals. One example is the E. F. Schumacher Society, named after the German economist and Catholic convert, E.F. Schumacher. Their development of the Community Land Trust Model has proven itself a terrific method for restoring local farming.

“In such a scheme, the Land Trust purchases the land, while the farmer is responsible only for his home and barn; the land trust then establishes as a lease contract between the farmer and the trust for 99 years, thus removing the mortgage and tax burden from the farmer. The benefits of this as a transitional solution toward agricultural restoration are multiple.

“Then there are other Distributist ideas offered such as measured and small- scale technology, the creation of agricultural schools, the support for credit unions, microlending, and land associations tasked with relieving unemployment and home ownership,” said Aleman.

There are also political ideas that reflect the Bellocian ideal, Aleman added, such as the discontent on the part of the average citizen with the narrow difference between the politicians from both major parties, or that the left and right, Aleman said, “ are fashionable political markers with no true bearing on individuals. Our lawmakers are either pro-life while undermining the material necessities of the family, or pro-death and at the same time championing the legitimate rights of the workers.

“However, today the individualist and collectivist dichotomies of old are fading, and are replaced instead with a restored concern for independence for the family and social interdependence for the community, with a proper understanding that our material needs are subordinate to our spiritual ones. Thus, the alternative to the materialism of capitalism and socialism is a social and economic policy centered on a wealth- producing society through family and cooperative ownership.

“This last takes the form of worker- owned businesses, where the workplace is owned by the workers who produce the goods and services of society, such as the Arizmendi Bakery project that started in San Francisco and is spreading across California.”

The Arizmendi Bakery takes its name from Fr. Jose Maria Arizmendiarrieta, a Basque priest who founded Mondragón Corporation in 1943, a self-managed worker cooperative which currently makes $16 billion in a range of products, including appliances and small parts manufacturing, and has some 77,000 worker-owners.

Another example, Aleman said, is Confcooperative in Bologna, Italy, a Catholic cooperative inspired by Rerum Novarum. That and other cooperatives in the Emilia-Romagna region make over 40% of the region’s GDP.

A model of a renaissance in nonindustrial local agriculture is Polyface Farms in Staunton, Va., a Protestant endeavor to promote local farming through their school of husbandry. People who want to learn farming are provided room and board for various terms of apprenticeship, and upon completion of their term, these apprentices return to their own region able to apply what they learn.

In another case, there is the Catholic Homesteading Movement located in Oxford, N.Y., also instructing in the fundamentals of living off the land. Operated by Richard Fahey and his family, day and weeklong workshops are offered on topics ranging from organic gardening to fruit-tree grafting.

“People are willing to listen to alternatives such as Belloc and Chesterton proposed due to the financial crisis we are in,” said Aleman. “I believe the Distributists and other like-minded reformers of their time, spoke clearly to the hearts and minds of the common man, unlike anything seen before or since, and the reemergence of their work is once again popular and necessary.”

Belloc’s Economics

For Catholics who are completely unaware of Distributism, and Catholic social teaching, the basic thing to understand is that Belloc took as a personal mission Pope Leo XIII’s exhortation that “ the law, therefore, should favor ownership, and its policy should be to induce as many as possible of the people to become owners.”

Man always fully dedicates himself to the work and land that belong to him, as Chesterton reiterated through the parable of the Good Shepherd. Today most men have been convinced to pick between thousands of careers just to work for someone else, but the Distributists recalled to memory the natural desire for man to work and own for himself.

Money has been transformed from a means of exchange backed by commodities produced by the economy, to property. But money in itself is unproductive, as Belloc reminds us. Only productive property is a generator of real wealth and strength for the family and the local community. Land allows us to secure something for ourselves and is a shelter against the gap between poverty and wealth. Most of us work and save money for that purpose, so we can plant our roots and raise our families in a home, because its value to us transcends what the market tells us it is worth. For Belloc, a nation founded on micro-property is a stable and fruitful nation.

“Belloc believed that the consequences of narrowing the division between ownership and work presents for the family an autonomy from the consolidation of power, and wealth for the community, which man, as a corporeal being would always be partially dependent on. This productive property supplies the requisites for domestic autonomy, which in turn provides for a greater means toward achieving the ends of life, e.g., the eternal vision, or our original purpose,” said Aleman.

“By the family and workers owning the means of production — the tools, equipment, etc. — needed for labor to transform raw resources into goods and services, the family and the worker could be independent from big business and big government and pursue thrift as well as enjoy a robust spiritual life. After all, the ultimate goal of the ‘restoration of property’ — the title of another Belloc book — would lead to the Christian reform of morals, just as Pope Pius XI reiterated in Quadragesimo Anno, through the quest for a life of virtue, instead of the dog-eatdog world.”

Through the lens of Belloc’s analyses, people today can gain a better understanding of the economic, political, and social crisis this country is facing.

Belloc formulated his views on the coming of the Servile State, and the need for a Distributist society from the contemporary crisis England was experiencing due to overproducing as a consequence of the embrace of mass production in lieu of the small producer, Aleman observed.

“The problem with overproduction is that it creates under- consumption; large- scale business needs to churn out as many goods as it can create, while consumers are unable to match the volume of production dispensed. As a result, wages decline as the capitalist cuts labor costs in order to maximize profit. This cost reduction and desire of the capitalist to increase his purse leads him to ship his labor overseas.

“But of course here is the conundrum. The consumer and the employee are the same people, so as costs are reduced, the worker finds himself with a declining wage, and the employer expects the same worker to consume the goods he and other capitalists produce,” Aleman explained.

The only “solution” to overproduction is usury. The people with the profits lend them to people with the low wages. This sustains consumption for a while, but is ultimately selfdefeating, so the government absorbs the excess production. It fails because the government cannot perform this task as the productive base on which its taxes depend has been shipped overseas. So now we borrow money from nations that are making things to sustain consumption. But of course, that can’t go on forever. There is a limit. The results are staggering. Today our nation is twothirds consumption, and one-third production.

Stagnant wages, institutionalized usury, derivatives, impersonal investment, planned obsolescence, waste, and consumer debt transformed a nation of small businesses and small farmers into over-indulgent consumers, pitted between corporations passing their liabilities to taxpayers, an obliging government protecting them from liability, and the “stimulus” of Keynesian policies which inflated government in the first place.

Belloc’s solution to big government is decentralization. “Distributists are decentralists who believe most functions should occur at the smallest level as possible. In a Distributist state, the role of central government addresses challenges outside the scope of locality, such as defense, or international trade, amongst other things. Local guilds and other institutions exist to restrain the concentration of power or property, whether bureaucratic or commercial,” said Aleman.

The early movement and Belloc believed the implementation of Distributism would not come from above, but from below, in other words, not by government force but by a proselytizing popular movement convinced and eager to realize the various facets of Distributist living.

The Mandate

“What I strive to do with The ChesterBelloc Mandate,” Aleman said, “is to create a fountain of information for the academic and layman on the subject of Distributism and Catholic social teaching. Besides the work of Chesterton, Belloc, and Fr. McNabb, I’ve also included some of the work of Amintore Fanfani, Fr. Heinrich Pesch, A.J. Penty, B.A. Santamaria, Hilary Pepler, Cardinal Manning, and my favorite, K.L. Kenrick.

“The first time I ever heard the word ‘ Distributism’ was on Dale Ahlquist’s (president of the American Chesterton Society) show on EWTN about six years ago. My curiosity led me to an article by Thomas Storck, called ‘ What is Distributism?’ Storck’s work left a lasting impression on me, as did some of the great work of the now defunct Caelum et Terra.

“However, I found information on Distributism to be scarce and often piecemeal. Luckily, after reading the republishing of the Distributists’ work by IHS Press — another sign of the Bellocian revival underway today — I decided to consolidate as many essays and articles as I could find on the topic. Some of these materials required constant trips to the library, while others I searched for in schools across the country. I wanted to prove to the readers of the site that Distributist thought wasn’t limited to the classics, but extended to other publications such as America, Blackfriars, Commonweal, Orate Fratres, etc.

“I also wanted my readers to realize that Distributism wasn’t a small movement in Great Britain. From the various Catholic Land associations, the 24 branches of the Distributist League, the Guild of St. Joseph and St. Dominic, and the massive contributions from various columnists for Chesterton’s G.K.’s Weekly, Distributism permeated across the British Isle, and in Ireland where similar features of a Distributist rural economy were already in place.

“The feedback has been very positive, and over the years Distributism has risen rapidly amongst Catholics and other Christians. Online and print journals are often chatting about it on a worldwide level. As a result, I’ve added a foreign-language section dedicated to contemporary articles about Distributism I’ve found from Spain, Argentina, France, Poland, and the Czech Republic, among many others.

“But The Mandate and the reprints on it are one-half the topic. John Medaille, author of ‘The Vocation of Business: Social Justice in the Workplace,’ and I collaborate at The Distributist Review (www.distributism.blogspot.com), a contemporary online web site discussing contemporary politics and socioeconomic issues from a Distributist perspective. We believe we offer sound analysis about the current crisis in the Bellocian tradition.”

Riktigt bröd - om att återerövra livet

2009-09-06T17:48:00.005+02:00

Eftersom jag kommit igång om mat, slänger jag in en länk som förtjänar uppmärksamhet. En hel blogg tillägnad riktigt bröd. Surdeg, tradition och himmelska dofter. Men inga tillsatser.

http://paindemartin.blogspot.com/

Detta borde inte vara en reservatfråga för bortskämda östermalmsbor och flumtanter. Livet måste återerövras.

Mat och gift

2009-09-06T16:22:00.022+02:00

Se upp för tillsatser i mat (och de alltfler gifterna i din närmiljö). Inte ens matföretag som i sin marknadsföring (motbjudande begrepp) framhåller det naturliga och traditionsenliga tvekar att tillsätta t ex glutamat (E621, MSG, jästextrakt) i sina varor (ett undantag är Mälar-Chark). Hur nu prima mat kan behöva smakförstärkare... Socker och konserveringsmedel är minst lika svårt att få slippa.

Storföretagsliberaler som råkar bry sig om sin hälsa bör tänka till. Av flera skäl, bland vilka detta: ju större företag, desto svårare att påverka och övervaka dem.

Massinvandringsvänner som bryr sig om sin hälsa (eller miljön) bör också tänka till. Araber och afrikaner struntar nämligen blankt i tillsatser, förgiftningsfrågor och miljötänkande överhuvud taget (även östeuropéer ligger här i lä, men de torde inte vara hopplösa att upplysa). Araber och turkar syns därtill ha en direkt motvilja mot naturen. Vidare saknar de i princip varje motstånd mot konsumism och slita-släng-materialism. Islam, som lovar en himmel full av sexiga jungfrur och oändlig materiell tillfredsställelse, är förstås föga ämna att stå emot Mc Donald's-kulturen.

Också socialister som bryr sig om sin hälsa bör tänka till: möjligheten till ren mat blir alltmer ett privigelium för de rika. Bland annat p g a de lägre samhällsklasserna förlorade medvetenhet om mat och familjetraditioner.

Sedan finns giftfrågan. Som till skillnad från klimathysterin helt tystas ned. Man kan hålla på länge om giftproblemen, men låt mig bara i all hast nämna en fråga: samtliga lågenergilampor (snart är de f ö obligatoriska i EU) innehåller kvicksilver. Ett av våra allra farligaste gifter. Visste du det? Och är det inte konstigt att det tillåts? år 2009???

Hur mycket återvinning tror du förresten att det sker i Rosengård och Hammarkullen? Tror du att just lågenergilampor återvinns mer där än allt annat avfall? Gillar du gifter och kancer, ser din framtid i EU- och massinvandringsSverige ljus ut. För oss andra, däremot...

Allt hänger samman.

Länktips:
http://www.konsumentsamverkan.se/
http://www.hemligekocken.se/
http://www.aktavara.org/
http://www.malarchark.se/
http://www.westonaprice.org/
http://www.truthinlabeling.org/
www.mercola.com/
Jag tipsar även om prof. Erik Steen Jensens artikel vari han bemöter maximeringsivrarna (och teknikdyrkarna) som beskyller ekologiskt jordbruk för att orsaka fattigdom och svält. Läs den. Bilda dig! Andra kan inte göra allt jobb åt dig!

Och så en påminnelse om hur storföretag tänker och fungerar: förbjuds ett gift här, försöker den cyniska, samvetslösa tillverkaren intensifiera marknadsföringen annorstädes. Endast en självmordskandidat kan lita på sådana "aktörer".

En alfakastrat gillar alltid "flyktingar"

2009-09-04T10:48:00.004+02:00

När en kastratkristen vill återvinna litet av sin förlorade manlighet brukar det yttra sig i än extremare och mer frenetisk utopisk aktivitet, nu med inslag av aktivt landsförräderi, vänstervåld eller annan kulturradikal agitation. Högt på listan hittar man förstås gömmandet av illegala invandrare (de av makten stipendierade medierna kallar dem genomgående flyktingar). Gärna i förening med anklagelser om allt möjligt riktade mot polisen, när denna för en gångs skull vågar agera.

Dansk polis avslöjade nyligen en inhemsk präst med just allt det nyssnämnda. Plus litet till. En riktig alfakastrat, kan man säga.

Gränslös fräckhet

2009-09-04T10:37:00.006+02:00

Med massinvandringen följer sämre hygien och fram till nyligen utrotade sjukdomar och parasiter. Riskerna för svenskarna syns ingen i Riksdagspartiet vilja tänka på. Och frågan diskuteras aldrig. Likväl är hoten ytterligt verkliga. Lägg till detta många invandrares fullkomliga gränslösa [ordlek] fräckhet, och så får man fall som detta. En tuberkulös asylsökande som använder sin sjukdom för ekonomisk utpressning. (Och ändå inte åker ut med huvudet före.) Verkligheten överträffar dikten.

MER
Var fjärde sydafrikan är våldtäktsman (här). Spännande för de länder som tar emot afrikanska invandrare. Sverige till exempel. Och Norge, då, som ständigt... ahem... kulturberikas. Jag vet: de gruppvåldtagna flickorna är säkert rasistiskt otacksamma, men De Som Vet - och som nådigt styr oss - är inte lika trångsynt, främlingsfientligt småaktiga. The show must go on. Och det gör den.

Det skadar vår hjärna

2009-09-03T23:51:00.003+02:00

Glutamat (E621, MSG, jästextrakt o s v). Lyssna på en läkare som bryr sig om verkligheten.

Kan trenden vändas?

2009-09-03T14:42:00.017+02:00

Först nu har jag haft tid att gå igenom en text (textuppsättning) jag länge velat läsa. Det är den som ofta intressante Lawrence Auster som skriver på Gates of Vienna. Conservative Swede, som trots mina försök att resonera med honom alltfort tenderar att alltför ofta likställa kristendomen med K G Hammar, bidrar med kommentarer. Här.

The main factor preventing the cessation of non-European immigration is not fear of nonwhite unrest and reaction, but whites’ own positive belief in non-European immigration, their deeply held view that it is morally wrong to exclude or discriminate against people on the basis of nationality, ethnicity, culture, and most of all race. If the still large white majorities of the West decided that they didn’t want non-European immigration to continue, it would stop. So our prospects are not as desperate as Lynn imagines. It is not true that no remedy is possible. Rather, no remedy is possible within our present belief system, our modern liberal belief system which requires us to commit national suicide. That’s why our existence as peoples and societies depends on replacing that belief system with one that upholds the validity of our historic nations and cultures and the necessity of preserving them. Not that such a change is going to be easy either, of course. Given the current entrenched power of liberalism over our societies, and over the mind of virtually every individual in those societies, our situation is indeed grim. But it is not hopeless. I think it is entirely possible that the demographic and ideological trends that are currently leading to civilizational suicide, and that now seem so irreversible, will be reversed. And the first step of that reversal is the total rejection — within each one of us — of modern liberalism. As the number of non-liberals in Western society increases, and as the hideous problems caused by liberalism also increase, a change in overall political direction will become possible.

Mer litet senare, hoppas jag, beroende på vad jag hinner. Auster reflekterar förresten över Conservative Swede och dennes antikristendom här.

Cons. Swede har svarat Auster, och menar att han inte är antikristen. Läs honom här. Texten är mycket intressant. Och berör även Cons. Swedes syn på Hitler och hitlerfrågan, vilken råkar sammanfalla med min egen (bortsett från att jag inte tror att Hitler ville erövra världen, men det är i detta sammanhang mindre viktigt):

Any responsible leader, with the slightest shred of love for his own country and his own people, would have negotiated peace with the Russians in 1943 or at least in 1944. But Hitler had no such concerns. Even in 1945 when the Soviet tanks were just outside of Berlin, he was prepared to sacrifice millions of German lives in the name of his ideological quest. He didn't care the least if the result of his war meant to utterly destroy Germany and German people. And it did. Any responsible leader, with love for his country and people, would have made sure Germany had not been overrun by Soviet tanks, and their women raped. But Hitler didn't care for his country or his people. It was all about him and his National Socialism.

Had I lived in Germany in 1934, seeing where things were going, I would have felt the same sort of despair as I feel today. Due to where things were going (which could be clearly seen from the start), and the blindness of the people (combined with how they had been scared into silence). The reaction by the true German nationalists (as in loving their country and people) was to try and assassinate Hitler. There were 17 such attempts. Very much to our regret, these failed. And in today's situation there is not even such a simple solution in reach.

With the post-WWII mythology, everything that could be associated with Nazism was considered evil. In this way of thinking, European nationalism was the root of the problem. That's why any form of European ethnocentrism is considered evil. These myths are the root and the core of PC mythology. The demonization of the Germans is the blueprint for the demonization of European and white people in general.

These Nazi associations are at the core of the PC mythology. All such Nazi associations has to be evaporated, like a Gordian Knot, before we can be free. This is the very hang-up that makes us all march into our living hell. Indeed there are even people who cling to neo-Nazism. They are of course the greatest losers (and not only for explicitly adhering to the big loser in WWII). However, the point is that they are animated by the very same post-WWII mythology of all the rest, i.e. that European ethnocentrism equals Nazism. It's only that they have opted for the "bad side" of the equation, which makes it even worse. This is not a matter of choosing sides, given the theater presented by the mythology. It's a matter of scattering this mythology into pieces. And as I said, this will only happen through a major trauma.

Obama och pedofilprofeten

2009-09-03T12:55:00.002+02:00

Sucking up to. Uttrycket är målande. Och direkt tillämpbart på Obamas senaste flirt med mohammedanismen. Läs hans lovprisningstal med anledning av den mohammedanska fastans slut.

Naomi Wolf och Oskorei

2009-09-03T10:18:00.015+02:00

Varför läser jag hellre Gates of Vienna än Naomi Wolf ? Och varför tror jag att svensken Oskoreis (identitära?) mysemys med hobbysufisten, skojariraniern och kammarjihadisten Omar med tillhörande babbel om islamofobi är verklighetsfrämmande tillika skadligt? Jo, svaret hittar man här. När Naomi började älska burkhan...

Ideological battles are often waged with women’s bodies as their emblems, and Western Islamophobia is no exception.

Dixit feministen och västhataren Naomi. Som alltså tycks ha en del gemensamt med Oskorei: kritik av islam och oro för islamisering = islamofobi.

Läser man vidare upptäcker man snart - till sin förvåning - att Naomi måste ha förläst sig på... Den Forna Seden av alla tänkbara uppslag. För "med kristendomen kom sexhatet". Und so weiter. Som om självaste Asatrosamfundet hade föreläst för henne. Palme-skolan funkar tydligen inte bara i Sverige.

Bröllop i Omar-land

2009-09-03T09:08:00.007+02:00

Snart nygifta

I Mohamed Omar-land gifter sig vuxna män med 6-åriga flickor (ja, de kan faktiskt vara så unga som 1 år). Precis som pedofilprofeten. De väntar då hela tre år [ironi] innan äktenskapet fullbordas. Av hänsyn. Precis som pedofilprofeten.

Snart en svensk syn? Om ramadan, halal-slakt och balkongincidenter kan bli "svenska", får vi nog räkna med pedofilbröllop också. Grattis, Sverige!

Litet mer på sammma tema. Följ med noga. Och upptäck verkligheten. I motsats till svensk TV.

Ted Kennedy - i ondskans tjänst

2009-09-02T18:41:00.003+02:00

Ted Kennedy var inte bara en syndare, som vi alla, utan en hängiven och öppen anhängare av såväl dödens kultur som det kulturradikala hatet mot hans egen civilisation, hans eget folk. I trots mot den katolska kyrkan och den tro han påstod sig omfatta. Som senator anställde Kennedy stor skada i ondskans tjänst. Det är därför direkt motbjudande att se höga katolska dignitärer närvara vid hans nyligen hållna begraving.

På 1950-talet hade en katolik, som dött utan att ta avstånd från t ex offentligt stöd till abort, inte givits någon kyrklig begravning, inte fått ligga i vigd jord. Men det var på den tid man vid begravningar ännu bad om Guds förbarmande över den avlidnes själ, i stället för att fira vederbörandes fulländning. Hur det blivit i dag ser vi nedan.

Zita - en furstlig begravning

2009-09-02T18:37:00.000+02:00

De enkla tingen

2009-09-02T15:46:00.006+02:00

Dropparna gör inga anspråk på originalitet. Det mesta har redan sagts och skrivits. Bättre än någon av oss förmår. Likväl innehåller dropparna en och annan längre text. Men det är undantag, eftergifter för mänsklig svaghet - min egen och Florestans. Vad dropparna fr a vill är att få andra att läsa; att tänka; att se.

Härvidlag kan sägas att vi alla är alltför formade av Palme-skolan, dålig musik och massmedier som inte vill oss väl. För litet verklighet, ansvar, eftertanke och skönhet, för få texter (och musik) från förr. Därför är vår tid så skadad. Därför är vår tid också så benägen att omfatta abstrakta konstruktioner (mänskliga rättigheter, s k antirasism, genusteorier, kastratkristendom, ateism eller för den delen darwinism) på bekostnad av De Enkla Tingen: tacksamhet och vördnad för det mottagna, familjen, jorden, vänskap, heder, trohet, självövervinnelse, självinsikt, klokhet, tillfredsställelsen över det välutförda arbetet...

De enkla tingen är emellertid de högtidliga. Tillika eviga. De viktiga lärdomarna finner man här. Följaktigen kunde Hume skriva: "The practice of the world goes farther in teaching us the degree of your duty, than the subtlest philosophy, which was ever yet invented" (David Hume, A Treatise of Human Nature).

När man inte vill se...

2009-09-02T13:32:00.024+02:00

Invandrarupplopp i Malmö, Göteborg, Stockholm och nu Borlänge och Uppsala. Än så länge utan inblandade eldvapen. Den som känner Frankrike tillräckligt väl (eller läst Putnam och koranen) har inga svårigheter att förstå. Eller att se vilken fas Sverige befinner sig i. Frankrike ligger före Sverige, men vi knappar in för var dag.

Inte heller har frankofilen svårt att känna igen (bort)förklaringar som denna, i frikyrkliga Dagen. "Vuxna förebilder saknas." Visst. Och troligtvis har de inga lokaler heller... Kastratkristna (f ö ett typiskt västligt släkte) finner sig alltid i de gränser som vänstern ålägger samhällsdebatten i Väst. Och särdeles sant är det om massinvandringen. Därmed avsäger de sig möjligheten att säga något intelligent om det som händer. I stället får de leka blind socialtant och snällistisk landsförrädare. Tragikomiskt nog i islams tjänst.

Inför en invasion med åtföljande, allt tydligare ockupantbeteende är socialtantslösningar emellertid inte vad ett land behöver. F ö har den sortens "lösningar" redan prövats. Bidrag och särskilda satsningar, förståelse, inlevelse och allehanda förmåner har under årtionden bokstavligen östs över franska ockupantförorter. Till ingen som helst nytta. Ingen som helst. Och i dag upplever Frankrike vad vi ofrånkomligen också snart får se: dagliga upplopp, hundratals områden dit polisen inte tillåts åka samt i det närmaste dagligt bruk av eldvapen mot polisen.

Skillnaden är att Frankrike ännu håller sig med en omfattande polisstyrka. En polisstyrka med hårda nypor när Överheten så tillåter. En polisstyrka som vid behov uppbackas av en talrik krigsmakt med framstående elitförband. I Sverige däremot...

Ställ dig frågan: när upploppen växer (och det kommer de att göra), när de börjar inträffa samtidigt på vitt skilda platser (sist dränerade Rosengård poliser från hela Götaland), när bidragen som öses över förorterna börjar sina (snart har Sverige inget kvar att skära ned, och Riksdagspartiet tar in över 100 000 nya ockupanter varje år), vad tror du kommer att hända? Och kommer kastratkristna och blinda socialtanter att rädda dig?

UPPDATERING
Det är nu (3/9) lugnare i Uppsala och Göteborg. Däremot brinner bilar åter i Malmö. Och i lilla vita enklaven Lund (som av en slump i stadens enda invandrarområde), som nu äntligen välsignats. Läs mer i massinvandringsblaskan Sydsvenskan. Och se fram mot en framtid med mohammedanska Black Cobra.

Skall vi oroa oss? Nej nej nej. Sa inte svensk polis 2005 att allt var lugnt? Då är det så.

MER
Bilda dig! Läs om Danmarks problem med kriminella invandrargäng med smak för sharia, som alltmer styr och ställer på de danska gatorna. Lustigt nog tycks invandrare inte förstå när vänstern säger att raser inte finns, och grupperar sig därför längs etniska skiljelinjer.

Läs även om mohammedanism och kriminalitet: en from muslim kan mycket väl vara våldsverkare. Det var ju pedofilprofeten på sin tid. Ergo...

M = lägre löner och högre arbetslöshet

2009-09-01T20:34:00.003+02:00

Arbetslösheten är i Sverige allt annat än låg. Vilken är storfinans-moderaternas lösning på problemet? Jo, än mer arbetskraftsinvandring. Se här.

Vilket än en gång ställer frågan: varför har inte svenskarna för länge sedan slutat rösta på S eller Vpk, som cyniskt och envist står på kapitalets sida i kapitalets kamp mot anständiga löner och nationell gemenskap (som är själva förutsättningen för ett socialt skyddsnät).

Vita förtrycks i Sydafrika

2009-09-01T16:23:00.006+02:00

En av insikterna bakom denna bloggs inriktning är att mångetniska, mångkulturella samhällen föder friktion och i längden föder våld. Ofrånkomligen så. Och än värre blir det om man (vanligtvis av ideologiska skäl) blundar för denna verklighet och försöker åstadkomma maximalt samröre olika folkgrupper emellan (till skillnad från traditionell segregering som i det habsburgska väldet). Detta har ett överväldigande stöd historiskt men också sociologiskt (jmf. Putnam, E pluribus unum).

Allra värst blir det förstås för de etnisk-kulturella grupper som inte tillåts organisera och försvara sig i ett mångetniskt, mångkulturellt samhälle. Européer och europeiskättade, d v s vita, befinner sig där i dag. Som en direkt följd av åsiktsförtryck, självhat och hjärntvätt (pk-ideologin). Denna sakernas tillstånd är förklaringen till att Sydafrika av Väst tvingades genomgå en revolution som gav svarta hänsynslösa, rasistiska brottslingar all makt. Som en följd tvingas vita i dag fly Sydafrika. Fr a vanliga vita, d v s vanliga människor utan miljoner att betala med för tung bevakning och dyra hus i svindyra och allt färre vita områden. (Jmf. Danderyds och Östermalms likgiltighet för svenska arbetares öde till följd av massinvandringen till Sverige.)

Och detta belystes i dagarna av det - för SVT-tittare troligtvis djupt förvånansvärda - faktum att Kanada nu för första gången tillerkänt en vit sydafrikan flyktingstatus.

An Ottawa man has been granted refugee status after an immigration board panel ruled he would be likely be persecuted if he returned back to his native South Africa — because he is white.

A Canadian immigration and refugee board panel ruled Thursday that Brandon Huntley, 31, could stay in Canada because he presented “clear and convincing proof of the state’s inability or unwillingness to protect him.”

“I find that the claimant would stand out like a ‘sore thumb’ due to his colour in any part of the country,” tribunal panel chair William Davis said in his decision to grant Huntley refugee status.

It’s likely the first time a white South African has been granted refugee status in Canada claiming persecution from black South Africans, said Russell Kaplan, Huntley’s immigration lawyer.

“There’s a hatred of what we did to them and it’s all about the colour of your skin,” Huntley said of the violence wrought by black attackers on many white South Africans.

Huntley first came to Canada on a six-month work permit in 2004 to work as a carnival attendant. He returned home to South Africa and came back to work in Canada in 2005 for a year and stayed illegally for an additional year until he made a refugee claim in April 2008.

Growing up in Mowbray, a town near Cape Town, Huntley was attacked seven times — including three stabbings — by black South Africans during attempted robberies and muggings.

During these attacks, Huntley told the refugee board that he was called “a white dog” and “a settler,” a reference to South Africa’s colonial past based on racial apartheid.

“If you have got the money, you can protect yourself,” Huntley said of the armed security guards wealthy white South Africans hire to protect themselves.

Huntley’s “subjective fear of persecution remained constant and consistent” up to the time he made his refugee claim, Davis noted in his decision on Huntley’s claim.

The decision also took into account testimony by Laura Kaplan, 41, the sister of Huntley’s lawyer, who immigrated to Canada last year from her native South Africa.

Laura Kaplan testified about being threatened by armed black South Africans and the torture of her brother Robert in 1997 when a gang of black men broke into his house, tortured him for eight hours, shot him three times and left him for dead.

Davis said the evidence of Huntley and Laura Kaplan “show a picture of indifference and inability or unwillingness” of the South African government to protect “White South Africans from persecution by African South Africans.
[Källa.]

Svart pastor: vita är utan skuld

2009-09-01T13:11:00.003+02:00

Nej, pastorn verkar inte gilla pk-elitens diktat och förbud. Inte heller verkar han blunda för massinvandringens hårda följder för infödda svarta i USA (ett ämne du aldrig kommer att höra om i SVT).

Svininfluensan - vaccin eller ej?

2009-08-31T15:49:00.014+02:00

Vaccin är ett invecklat ämne. Där det alltför litet talas om vacciners fara, om många vacciners ineffektivitet, om gångna vaccinmisslyckanden, om läkemedelsbolagens ofantliga ekonomiska intressen, om politikers tendens att dra fördel av rädsla och kriser för att genomföra sådant som eljest varit omöjligt.

Tänk efter noga innan du vaccinerar dig mot svininfluensan. Läs på. Bl a här. Och här. Lyssna även på en expert (mycket intressant). En annan expert. Rakryggad har också en artikel, som man kan utgå från. Sedan finns en artikel om vaccinmyterna här.

Se även intervjun med d:r Russel Blaylock, neurolog. Här.

Ett skämt?

2009-08-27T19:25:00.003+02:00

Varför får jag intrycket att detta måste vara satir? Om inte satir och verkligheten helt gått samman, vill säga.

Vad skall modernitetsmyten byggas på när ingen längre orkar se antinazistfilmer? Det är vad jag alltmer börjat undra.

Främling i sitt eget land

2009-08-25T23:27:00.006+02:00

Ensam och utstött, främling i sitt eget land: Hampus, 7 år, ende svensk i sin klass. Detta är Sverige år 2009. Och värre lär det bli.

Tack, Mona Reinfeldt, Riksdagspartiet och SVT i samarbete med storfinansen (och kristna av Anders Arborelius snitt). Törs man fråga vad Hampus gjort er för att ni skall hata honom i så hög grad?

Florestan

2009-08-25T23:02:00.003+02:00

En lovande röst. Håll utkik efter Kaufmann.

Om vikten av det förflutna i en galen värld

2009-08-25T16:11:00.056+02:00

“An eminent sociologist discusses Negro intelligence and accuses certain of his colleagues of prejudice against logic and discrimination against facts.”

ur National Review 1/12 1964

"Vi svenskar lever ju i en så oändligt mycket lyckligare lottad situation [än Amerikas förenta stater]. Vårt lands befolkning är homogen, inte bara i fråga om rasen utan också i många andra avseenden."

Tage Erlander, i riksdagen 1965, med anledning av rasupploppen i U.S.A.

Bloggen har tidigare redan konstaterat den saken: de flesta som i Väst i dag ser sig som konservativa eller någorlunda allvarligt syftande kristna skulle på en lång rad områden ha avfärdats som farliga vänsterradikala av konservativa och kristna år 1950, för att inget säga om t ex 1920 eller tidigare.

I vår tid är konservativa vanligtvis ett pinsamt skämt under det västliga kristna förvandlats till dumsnälla kastrater med smak för utopier och universalism. Samtliga har de fått marinera länge i det västerländska, vita självhat och det förakt för verkligheten som kulturmarxismen/kulturradikala (tänk: DN:s ledar- och kultursidor) lär ut. Och numera gillar de det.

Hjärntvätt, brist på rötter och obildning inte minst i historie- och litteraturämnena är den troligtvis främsta orsaken härtill. Och till detta eländiga tillstånd är massmedierna och skolan stort skyldiga. Fördumning, propaganda och censur syns i dag vara deras enda mission. Med statsmaktens och eliternas fulla stöd.

Äldre litteratur, historiska texter, texter från förr är därför av oskattbart värde. Såväl i den direkta kampen mot kulturmarxismen och tidsandan som i kampen för att befria så många som möjligt från dumsnäll kastratkristendom och pseudo-konservatism. Texter från förr visar hur fattig, hur extrem och enögd vår samtid är. Texter från förr bryter upp de besynnerliga försanthållanden som vi i Väst i dag omfattar utan egentliga sakskäl, bara för att vi aldrig hört eller läst något annat.

Låt därför folk i vår tid upptäcka hur rikt man förr kunde skriva. Låt folk i vår tid förvånas över hur fritt ämnen som ras, kön, intelligens och ojämlikhet förr kunde diskuteras. Hur självklart vita och kristna i Väst fann det att försvara sin identitet och sina intressen. Utan demonisering. Utan åsiktspolis. Utan hjärntvätt.

Ja, låt folk upptäcka hur man levde och tänkte förr -- för inte alls länge sedan. Låt kristna och konservativa återupptäcka verkligheten och människonaturen, återupptäcka och respektera den ordning som Gud nedlade i Sin skapelse, de högtidligt enkla, eviga tingen som omger oss. Låt dem som ännu kan läsa vakna upp. -- Det funkade för mig.

En sådan text från förr som borde kunna väcka de sömndruckna är förstås Tage Erlander-citatet ovan, från 1965. Det vittnar på ett skakande sätt om en i tiden alls icke avlägsen epok, då verkligheten ännu hade sin givna plats i svensk debatt. Ett annat exempel hittade jag nyligen i form av en synnerligt intressant genomgång av National Reviews inställning till rasfrågor och försvar av vita. William Buckleys National Review har ända sedan 1955 varit den amerikanska establishment-konservatismens viktigaste tidskrift. Här kan man följaktligen få en bild av hur kristna och konservativa amerikaner tänkte innan högern gav upp inför kulturmarxismen. Och det, det borde utgöra omtumlande läsning för t ex Axess-redaktionen eller mupparna bakom Tradition och fason (där f ö prästsonen Andreas Braw skriver en hel del av värde).

Artikeln förtjänar att man läser den i dess helhet. Den kan likväl sammanfattas med sitt nästsista stycke, som säger oss en hel del om Dick Erixon, SvD och biskop Anders Arborelius i vår egen tid:

Clearly, the early National Review was often a voice for white Americans. It not only defended their culture, it defended their race. White Southerners had a right–both constitutionally and morally–to protect themselves from black rule and black incivility. White South Africans had the same right. The nation as a whole had a right to defend its European heritage and racial identity by closing its borders to non-whites. As Mr. van den Haag wrote, this policy needed no justification. And if low black intelligence and high crime rates hindered white students from learning, that was sufficient reason for separate education.

* * *

The Decline of National Review

by James P. Lubinskas

[Observera att artikeln är från år 2000. NR har sedan dess fortsatt sin resa mot förräderi och substanslös neokonservatism. /H. B. Palmaer]

The October 11, 1999, cover story of National Review was a piece by Senior Editor Ramesh Ponnuru called “A Conservative No More,” which argued that Patrick Buchanan has abandoned conservative principles. The article complained about Mr. Buchanan’s isolationism, opposition to free trade, and support for certain government programs, but the most serious charge appeared in the subtitle: “The tribal politics of Pat Buchanan.” According to Mr. Ponnuru, “Buchananism is a form of identity politics for white people–and becomes more worrisome as it is married to collectivism.” Any expression of white identity is now apparently a betrayal of conservatism. It was not always so.

National Review is considered the flagship publication of post-World War II conservatism. William F. Buckley started it in 1955, declaring that it “stands athwart history yelling Stop, at a time when no one is inclined to do so, or to have much patience with those who so urge it.” Mr. Buckley was yelling “stop” to the spread of communism abroad and liberalism at home. That it should now attack Mr. Buchanan for supporting protectionism and market intervention is consistent with founding principles and no surprise. But few would have thought that after 44 years of publication, a senior editor with an Indian surname would condemn a popular white conservative for speaking up for whites.

In fact, the National Review of the 1950s, 60s and even 70s spoke up for white people far more vigorously than Pat Buchanan would ever dare to today. The early National Review heaped criticism on the civil rights movement, Brown v. Board of Education, and people like Adam Clayton Powell and Martin Luther King, whom it considered race hustlers. Some of the greatest names in American conservatism–Russell Kirk, Willmore Kendall, James Kilpatrick, Richard Weaver, and a young Bill Buckley–wrote articles defending the white South and white South Africans in the days of segregation and apartheid. NR attacked the 1965 immigration bill that opened America up to Third-World immigration, and wrote frankly about racial differences in IQ. There were always hints of compromise, but passages from some back issues could have been lifted right out of American Renaissance. Not so today. NR still supports immigration reform and is not afraid of the IQ debate, but Mr. Ponnuru’s article is just one example of its complete abandonment of the interests of whites as a group. What used to be an important part of the NR message it now dismissed as illegitimate “white identity politics.”

“Why the South Must Prevail”

A famous example of the early NR stance on race was an unsigned editorial of August 24, 1957, titled “Why the South Must Prevail.” It was almost certainly written by Mr. Buckley, since he uses similar language in his book Up From Liberalism. The editorial argued against giving blacks the vote because it would undermine civilization in the South:

“The central question that emerges . . . is whether the White community in the South is entitled to take such measures as are necessary to prevail, politically and culturally, in areas in which it does not prevail numerically? The sobering answer is Yes–the White community is so entitled because, for the time being, it is the advanced race. It is not easy, and it is unpleasant, to adduce statistics evidencing the cultural superiority of White over Negro: but it is a fact that obtrudes, one that cannot be hidden by ever-so-busy egalitarians and anthropologists.”

“National Review believes that the South’s premises are correct. . . . It is more important for the community, anywhere in the world, to affirm and live by civilized standards, than to bow to the demands of the numerical majority.”

“The South confronts one grave moral challenge. It must not exploit the fact of Negro backwardness to preserve the Negro as a servile class. . . . Let the South never permit itself to do this. So long as it is merely asserting the right to impose superior mores for whatever period it takes to effect a genuine cultural equality between the races, and so long as it does so by humane and charitable means, the South is in step with civilization, as is the Congress that permits it to function.”

The final passage about “genuine cultural equality between the races” can be read either as a last-minute loss of will or as a description of a criterion for the black franchise that could never be met. In any case, the editorial recognizes a principle NR would never articulate today: the right of a civilized minority–racial or otherwise–to impose its will upon an uncivilized majority. NR Contributing Editor L. Brent Bozell dissented from the editorial on constitutional grounds but still admitted, “It is understandable that White Southerners should try to have it both ways–they can’t know what would happen should Negroes begin to vote, and they naturally want to cover their bet.”

Needless to say, even in the 1950s, when the interests of whites were more openly recognized, the editorial called down the wrath of the liberals. Prof. William Muehl of the Yale Divinity School wrote: [I]n that vicious and wholly amoral thesis you exposed again the basic savagery of the reactionary mentality at bay.” Would anything NR publishes today evoke such fury from established liberals?

But Mr. Buckley’s magazine stood firm. A book review from the July 13th issue of the same year–1957–by Richard Weaver was called, “Integration is Communization.” Mr. Weaver found Carl Rowan’s Go South to Sorrow “a sorry specimen of Negro intellectual leadership,” and went on to express deep suspicion about the whole integrationist enterprise:

“ ‘Integration’ and ‘Communization’ are, after all, pretty closely synonymous. In light of what is happening today, the first may be little more than a euphemism for the second. It does not take many steps to get from the ‘integrating’ of facilities to the ‘communizing’ of facilities, if the impulse is there.”

He concluded with a restatement of the principles of voluntary association. “In a free society, associations for educational, cultural, social, and business purposes have a right to protect their integrity against political fanaticism. The alternative to this is the destruction of free society and the replacement of its functions by government, which is the Marxist dream.” Government’s current “civil rights” powers to limit freedom of association have, indeed, brought virtually every corner of our lives under bureaucratic control, but would NR dare say so today?

Likewise in 1957, Sam M. Jones interviewed segregationist Senator Richard Russell of Georgia. In a Q&A format, Mr. Jones asked, “Do the people of the South fear political domination by the Negro or miscegenation or both?”

Senator Russell replied, “Both. As you know, Mr. Jones, there are some communities and some states where the Negro’s voting potential is very great. We wish at all costs to avoid a repetition of the Reconstruction period when newly freed slaves made the laws and undertook their enforcement. We feel even more strongly about miscegenation or racial amalgamation.

“The experience of other countries and civilizations has demonstrated that the separation of the races biologically is highly preferable to amalgamation.

“I know of nothing in human history that would lead us to conclude that miscegenation is desirable.”

Sam M. Jones wrote another article that year criticizing integration in the Washington, D.C., public schools. Titled “Caution: Integration at Work,” he accurately predicted that “the problem of school integration in the nation’s capital may be eventually solved by the steady migration of the white population out of the District of Columbia.” Jones criticized school integration on the grounds of IQ differences, citing “a white average ranging from 105 to 111 and a Negro average of 87 to 89. (An intelligent quotient of 85 is generally considered the minimum for receiving education.)” He went on to note:

“Data on juvenile delinquency . . . revealed a marked increase in truancy, theft, vandalism and sex-offenses in integrated schools. Dances and dramatic presentations have been quietly given up by most high schools. Senior and junior class plays have been discontinued. Inter-racial fights are frequent and constant vigilance is required to prevent molestation or attempted molestation of white girls by Negro boys or girls. In contrast, the schools outside the integrated neighborhoods have no more such problems than they had four years ago.” Mr. Jones concluded that “the record shows . . . that the problems of integration are extremely serious and that no solution is in sight.”

The September 28, 1957 issue contained a piece by James Kilpatrick called “Right and Power in Arkansas,” in which he endorsed Arkansas Governor Orval Faubus’ call-up of the National Guard to prevent forced integration at Little Rock’s Central High School. Defending a community’s right to keep the peace, he wrote that “the State of Arkansas and Orval Faubus are wholly in the right; they have acted lawfully; they are entitled to those great presumptions of the law which underlie the whole of our judicial tradition.” Predicting a “storm” of white resistance he wrote, “Conceding, for the sake of discussion, that the Negro pupil has these new rights, what of the white community? Has it none?”

An unsigned editorial in the September 21, 1957, issue put the blame for the whole incident squarely on the Supreme Court:

“Under the disintegrating effects of Brown v. Board of Education, the units of our society are forced into absolute dilemmas for which there is literally no solution within the traditional American structure.

“Violence and the threat of violence; base emotions; the cynical exploitation of members of both races by ruthless ideologues; the shameful spectacle of heavily armed troops patrolling the lawns and schoolyards of once tranquil towns and villages; the turgid dregs of hatred, envy, resentment, and sorrow–all these are part of the swelling harvest of Brown v. Board of Education.”

On the tenth anniversary of Brown, NR offered this June 2, 1964, editorial:

“But whatever the exact net result in the restricted field of school desegregation, what a price we are paying for Brown! It would be ridiculous to hold the Supreme Court solely to blame for the ludicrously named ‘civil rights movement’–that is, the Negro revolt . . . . But the Court carries its share of the blame. Its decrees, beginning with Brown, have on the one hand encouraged the least responsible of the Negro leaders in the course of extra-legal and illegal struggle that we now witness around us. . . .

“Brown, as National Review declared many years ago, was bad law and bad sociology. We are now tasting its bitter fruits. Race relations in the country are ten times worse than in 1954.”

In the 1960s NR continued to oppose the civil rights movement and the assumption that race could somehow be reduced to irrelevance. A July 2, 1963, editorial declared: “The Negro people have been encouraged to ask for, and to believe they can get, nothing less than the evanescence of color, and they are doomed to founder on the shoals of existing human attitudes–their own included.” Race, as AR continues to point out, cannot be made not to matter, and NR once understood that.

An article by James Kilpatrick in the September 24, 1963, issue argued that the Civil Rights Bill (eventually passed in 1964) should be voted down. He wrote, “I believe this bill is a very bad bill. In my view, the means here proposed are the wrong means. . . . In the name of achieving certain ‘rights’ for one group of citizens this bill would impose some fateful compulsions on another group of citizens.” After it passed, an editorial declared: “The Civil Rights Act has been law for only a little over two months, yet it already promises to be the source of much legalistic confusion, civic chaos and bureaucratic malpractice.”

Mr. Kilpatrick also took aim at the 1965 Voting Rights Act in the April 20, 1965 issue. “Must We Repeal the Constitution to Give the Negro the Vote?” he asked, accusing the bill’s supporters of “perverting the Constitution.” He thought certain blacks should be given the right to vote but notes, “Over most of this century, the great bulk of Southern Negroes have been genuinely unqualified for the franchise.” He also defended segregation as rational for Southerners. “Segregation is a fact, and more than a fact; it is a state of mind. It lies in the Southern subconscious next to man’s most elementary instincts, for self-preservation, for survival, for the untroubled continuation of a not intolerable way of life.”

Mr. Buckley softened his position on civil rights in the 1960s but to a point that would still be intolerable for conservatives today. In a column written five months before the passage of the 1965 Voting Rights Act and called “The Issue at Selma,” he called for giving blacks the vote but perhaps restricting the franchise to high school graduates. He sympathized with the Southern position writing, “In much of the South, what is so greatly feared is irresponsible, mobocratic rule, and it is a fear not easily dissipated, because it is well-grounded that if the entire Negro population in the South were suddenly given the vote, and were to use it as a bloc, and pursuant to directives handed down by some of the more demagogic leaders, chaos would ensue.” He also warned of “a suddenly enfranchised, violently embittered Negro population which will take the vote and wield it as an instrument of vengeance, shaking down the walls of Jericho even to their foundations, and reawakening the terrible genocidal antagonisms that scarred the Southern psyche during the days of Reconstruction.”

Mr. Buckley expressed similar doubts about multiracial democracy in his 1959 Up From Liberalism: “Democracy’s finest bloom is seen only in its natural habitat, the culturally homogenous community. There, democracy induces harmony. Harmony (not freedom) is democracy’s finest flower. Even a politically unstable society of limited personal freedom can be harmonious if governed democratically, if only because the majority understand themselves to be living in the house that they themselves built.”

NR loathed the “Black Power” movement, which it described in a July 19, 1966, editorial as a natural outgrowth of the civil rights movement:

“It isn’t surprising when you come to think of it, that the militants in the civil rights movement should move to a new concept–they call it Black Power–at this stage, the movement having come into doldrums. What made it inevitable was the ravenous rhetoric of the past few years, whose motto ‘Freedom Now’ called for nothing less, when analyzed, than the evanescence of color. Since no such thing could be brought about, can be brought about, there is a sense of disappointment among those civil rights workers who somehow permitted themselves to believe that the passage of a few bits and pieces of legislation would transform the life of the American Negro. . . . It never followed that Negroes would suddenly cease to be poor, that whites would cease to prefer the company of whites, that the overwhelming majority of the American population would not continue to concentrate on individual and family concerns.”

The February 12, 1963, issue attacked another element of the movement: “the Black Muslims–who have no connection with real Mohammedanism–are ferociously anti-white and anti-Christian . . . believe in violence, and train actively for the War of Armageddon, in which the blacks will kill all the whites.”

An October 8, 1968 article called “Black Power and the Campus” by David Brudnoy observes: “Black power today means a total striving by embittered groups of Negroes for everything their fancies demand. In its path lie the crumpled remains of the Constitution, the tattered sleeves of law, the punctured corpse of Reason, and literally the bodies of those Negroes and whites who oppose it.”

In the July 15, 1969 issue we find an editorial about the Black Panthers: “Under a portrait of Che Guevara they installed in a church auditorium, they distribute free food and comic books to kids at breakfasts. The food is contributed by local merchants, who risk having their stores burned down (one case so far–enough to make the point) if they refuse. The comics are crude, nasty affairs depicting heroic black kids killing and intimidating pigs in police uniforms.”

NR used to be forthright about dressing down prominent blacks. A June 7, 1958, editorial on Adam Clayton Powell, Jr. stated, “That Powell is a racist has been clear for years. Last June, in National Review, Miss Maureen Buckley covered the subject neatly: ‘Adam Clayton Powell’s championing of the Negro cause has led him to a strange racist extremism. . . . In 1946 he pronounced in the Congressional Record his fixed conclusion that, ‘the best thing that could happen would be the passing of the white man’s world [which] has stood for nationalism, oppression, and barbarism.’ ”

In the same manner, a September 7, 1965, article by Will Herberg blames Martin Luther King and the civil rights movement for the 1965 Los Angeles riots:
“For years now, the Rev. Dr. Martin Luther King and his associates have been deliberately undermining the foundations of internal order in this country. With their rabble-rousing demagoguery, they have been cracking the ‘cake of custom’ that holds us together. With their doctrine of ‘civil disobedience’ they have been teaching hundreds of thousands of Negroes . . . that it is perfectly all right to break the law and defy constituted authority if you are a Negro-with-a-grievance. . . . And they have done more than talk. They have on occasion after occasion, in almost every part of the country, called out their mobs on the streets, promoted ‘school strikes’ sit-ins, lie-ins, in explicit violation of the law and in explicit violation of the public authority. They have taught anarchy and chaos by word and deed . . . .”

In 1979 Mr. Buckley was still criticizing Martin Luther King saying, “When it was black men persecuting white or black men–in the Congo, for instance–he was strangely silent on the issue of human rights. The human rights of Chinese, or of Caucasians living behind the Iron Curtain never appeared to move him.” This is pretty mild criticism but it would not appear in today’s NR, which fawns over King as much as the liberals do.

A Reliable Voice

Criticism of the American Civil Rights movement was not the only way in which NR used to promote “identity politics for white people.” It wrote articles about South Africa clearly endorsing apartheid as the only workable system for the country. In the March 9, 1965, issue Russell Kirk decried court-enforced black voting rights as “theoretical folly” that the US would nevertheless survive, but declared prophetically that the same dogma in South Africa, “if applied, would bring anarchy and the collapse of civilization.” For Kirk, civilization required apartheid: “In a time of virulent ‘African nationalism,’ . . . how is South Africa’s ‘European’ population . . . to keep the peace and preserve a prosperity unique in the Dark Continent?” White rule, he answered, is a prudent way, “to govern tolerably a society composed of several races, among which only a minority is civilized.” He called for humane treatment of South African blacks but dismissed their leaders as “witch doctors” and “reckless demagogues.” He wrote frankly about the “ ‘European’ element which makes South Africa the only modern and prosperous African country.”

NR also used to understand immigration. A September 21, 1965, article by Ernest van den Haag called “More Immigration?” took on the impending reform [signed into law on October 3, 1965, by Lyndon Johnson] that would open up America to the Third World. Mr. van den Haag, who is still listed as a contributing editor to NR, argued that our then-sound immigration laws should be made even stricter, not looser. Rejecting the charge that the laws were “racist,” he wrote: “one need not believe that one’s own ethnic group, or any ethnic group, is superior to others . . . in order to wish one’s country to continue to be made up of the same ethnic strains in the same proportions as before. And, conversely, the wish not to see one’s country overrun by groups one regards as alien need not be based on feelings of superiority or ‘racism’.” He goes on to say, “the wish to preserve one’s identity and the identity of one’s nation requires no justification . . . any more than the wish to have one’s own children, and to continue one’s family through them need be justified or rationalized by a belief that they are superior to the children of others.”

A September 26, 1975, review of Jean Raspail’s The Camp of the Saints makes much the same point. Prof. Jeffrey Hart, who is currently listed as a senior editor, called the book a “sensation” that rocked liberal sensibilities. He wrote: “Most people . . . are able to perceive that the ‘other group’ looks rather different and lives rather differently from their own. Such ‘racist’ or ‘ethnocentric’ feelings are undoubtedly healthy, and involve merely a preference for one’s own kind.

Indeed–and Raspail hammers away at this point throughout his novel–no group can long survive unless it does ‘prefer itself.’ . . . The liberal rote anathema on ‘racism’ is in effect a poisonous assault upon Western self-preference.”

Mr. van den Haag took a thoroughly sound position on IQ differences. In the December 1, 1964, issue–a full thirty years before The Bell Curve and five years before Arthur Jensen’s celebrated article in the Harvard Educational Review–he interviewed an unnamed “eminent sociologist” (who happened to be himself). Under the title “Intelligence or Prejudice?” and the subtitle, “An eminent sociologist discusses Negro intelligence and accuses certain of his colleagues of prejudice against logic and discrimination against facts,” the article took on the ever-trendy nonsense that intelligence cannot be tested and that the concept of IQ is meaningless. The “eminent sociologist” defended IQ testing by citing the work of Hans Eysenck and research on identical twins. He claimed intelligence is largely heritable and that environmental factors cannot improve it by much. Mr. van den Haag wrote that integrated education impairs whites and “demoralizes” blacks, and advocated separation: “I am all in favor of improving the quality of education for all. But this can be done only if pupils are separated according to ability (whatever determines it). And this means very largely according to race.”

In an April 8, 1969 column called “On Negro Inferiority” Mr. Buckley wrote about the furor caused by Arthur Jensen’s research about race and IQ, calling it “massive, apparently authoritative.” Mr. Buckley even bragged that “Professor Ernest van den Haag, writing in National Review (Dec. 1, 1964) . . . brilliantly anticipated the findings of Dr. Jensen and brilliantly coped with their implications.”

The late Revilo Oliver, classicist and outspoken racialist, made regular appearances in the early NR. Mr. Buckley thought so highly of him he put his name on the masthead and invited him to his wedding. Oliver, who refused to compromise and was eventually banished from the magazine, also knew something about race and IQ before Arthur Jensen did. This is from his November 2, 1957, review of Ashley Montagu’s Man: His First Million Years:

“Dr. Montagu, who composed the UNESCO Statement on Race, has again skillfully trimmed the facts of anthropology to fit the Liberal propaganda line. Every anthropologist knows, for example, that aborigines in Australia propagated their species for a hundred thousand years without ever suspecting that pregnancy might be a consequence of sexual intercourse. Equally striking evidence of intellectual capacity is provided by the many peoples that never discovered how to kindle a fire or plant a seed. But Dr. Montagu, after making a great show of cautious objectivity, proclaims that ‘anthropologists are unable to find any evidence’ of ‘significant differences in mental capacity’ between ‘ethnic groups.’ If you can tell such whoppers with a straight face, you too can ask the ‘United Nations’ to recognize your right to largesse from the pockets of American taxpayers.”

No Longer Yelling “Stop”

Clearly, the early National Review was often a voice for white Americans. It not only defended their culture, it defended their race. White Southerners had a right–both constitutionally and morally–to protect themselves from black rule and black incivility. White South Africans had the same right. The nation as a whole had a right to defend its European heritage and racial identity by closing its borders to non-whites. As Mr. van den Haag wrote, this policy needed no justification. And if low black intelligence and high crime rates hindered white students from learning, that was sufficient reason for separate education.

Today’s NR has not yet abandoned every subject of interest to whites qua whites. It is solidly against affirmative action and multicultural education. It defended The Bell Curve and has published reviews of J. Philippe Rushton’s work. It still advocates immigration reform, though its position now is that a pause in immigration will make it easier for the non-whites who are already here to assimilate. Even that stance could crumble. In 1998 Mr. Buckley demoted the two men most responsible for the magazines anti-immigration tone, editor John O’Sullivan and senior editor Peter Brimelow. Filling their places are people like Mr. Ponnuru and John Miller, who like immigration and are afraid of “identity politics for white people.” Today’s NR is no longer the brave journal that fought integration and tried to keep America European. It is not yelling “stop” to multiracialism and the displacement of the country’s founding stock by aliens. That, as Mr. Ponnuru explains, would be to play “tribal politics.”

Prostitution i Omar-land

2009-08-24T12:25:00.003+02:00

Direkt från Mohamed Omars paradis - det paradis han för säkerhets skull inte bor i: prostitution i Teheran. I islam kan en man gifta sig tillfälligt (t ex två timmar) för att besöka en prostituerad, och sedan upplösa "äktenskapet". Islam är full av sådana gudsfruktiga kostligheter. Följ två prostituerade i Iran av i dag. Här.

Mer ekonomi

2009-08-23T19:27:00.005+02:00

Se alla tre delar (trots Keisers outhärdliga röstbehandling). Och ta dig därefter en titt på följande, inte utan koppling. Totalitär utopism i globaliseringens tjänst. Otäckt, för den som kan tänka i stället för att pavlovskt reagera på tomma stämningsord.

Hälsofrågor - storföretagen vill oss sällan väl

2009-08-23T15:43:00.014+02:00

Det finns flera viktiga hälsofrågor att begrunda. Och mycket att få inblick i tack vare nätet. Dessa frågor är dessutom ofta intimt knutna till frågor om frihet och ansvarsfull helhetssyn. Några länkar:

Om Codex alimentarius. Kommer du att kunna äta ekologiskt, undvika farliga tillsatser och köpa verksamma vitaminer år 2015? Inte om EU och storföretagen får bestämma. Deras arrogans är gränslös. Här och här.

Om Monsantos hot mot vår värld. Inget litet hot, heller. Här.

Om tillsättningen av fluor i vatten och tandkräm. Vetenskapsmän tystas. Andra köps. Precis som med blyet i bensinen, eller asbesten som påstods vara ofarlig. Här. Och här.

Om nervgiftet Aspartam. Mer Monsanto, och så... Donald Rumsfeld förstås... Här. Uppföljaren, som har mer av ett helhetsgrepp, heter Sweet Remedy och är svårare att hitta i streamad form. Här.

Och har du ännu inte sett filmatiseringen av 1984, gör det då här. Snarast. Biografscenen i börjab av filmen för tankarna till demonisering och masshjärntvätt i vår tid, till AFA och Expo.

District 9 - bildligt om massinvandringen, "etnisk mångfald" och följderna

2009-08-21T17:01:00.004+02:00

District 9 kommer nu till svenska biografer. Av Steve Sailers recension/analys att döma bör både du och jag se den.

The American press constantly refers to District 9 as an “apartheid allegory,” but the 29-year-old Blomkamp was ten when Nelson Mandela was released. Blomkamp’s press statements can hardly be more explicit that the movie is largely a post-apartheid parable about illegal immigration and Malthusian despair.

In fact, Blomkamp is personally a victim of the gradual ethnic cleansing of southern Africa. Rampant crime under the new black government drove his family from Johannesburg to British Columbia in 1997.

But Americans just don’t get it because they haven’t paid attention to South Africa since 1994, when Nelson Mandela was elected President and then They All Lived Happily Ever After. Blomkamp told the Milwaukee Journal Sentinel, “Everybody in North America thinks of South Africa for white oppression of the black majority.” Yet, 15 years later, “what we’re not familiar with is this screwed-up Johannesburg setting.”

Massinvandringen dödlig - även för DN

2009-08-21T15:11:00.002+02:00

Viktig analys av Oskorei: pk-världen bryter med nödvändighet samman till följd av massinvandringen, som medför import av främmande konflikter. Innebär detta öppningar för oss? Här.

Ett mångetniskt samhälle tenderar att importera inte bara etniska grupper från andra länder, utan också dessa gruppers konflikter. Dessa konflikter undergräver i sin tur det politiskt korrekta konsensus som det mångetniska samhället bygger på, och ger både yttrandefriheten och den politiska sfären helt nya aspekter.

Vem sponsrar Marit Paulsens giftpropaganda?

2009-08-20T19:40:00.002+02:00

Vem sponsrar Marit Paulsens propaganda för GMO och giftjordbruket? Den intelligenta frågan ställer Bakom kulisserna. Läs artikeln!

Se även detta.

Skolstart - utan svenskar

2009-08-20T17:35:00.003+02:00

Gå hit. Och se vad SvD och Sveriges svenskhatande elit vill se överallt i hela Sverige. Ett Sverige utan svenskar. Tänk så på dina barn. Och erfar rädslan.

Och rösta inte på Piratpartiet.

Finsk skola stadigt bättre än svensk

2009-08-20T17:24:00.003+02:00

Från den tidskrift vi alla borde stödja, Nationell idag:

Finska elever före resten av Norden
Publicerad: 2009-08-19

FINLAND Elever i Finland ligger nära två år före elever i de övriga nordiska länderna när det gäller kunskaper i naturvetenskap och de blir bara bättre.

Det är en slutsats som Nordiska ministerrådet dragit utifrån siffror i en rapport från internationella kunskapsmätningen Pisa 2006. En halv miljon niondeklassare från 30 OECD-länder frågas ut i denna kunskapsmätning som görs vart tredje år.

Efter en jämförelse mellan denna mätning och en studie som Nordiska ministerrådet gjort visade det sig att Finland som enda nordiska land låg långt över OECD genomsnittet på det naturvetenskapliga området.

Sverige tog sig i mätningen precis över OECD-genomsnittet och trenden för de svenska eleverna är på fortsatt nedgång i matematik, naturkunskap och läsning i motsats till utvecklingen bland finska elever.

Rapporten spekulerar bara kring orsakerna till skillnaden mellan Sverige och Finland, men slår fast att de finska studieplanerna är mer ämnesspecifika, lärarna bättre på sitt område än i de övriga länderna som var med i mätningen.

Andra viktiga faktorer som lyftes fram var att elevernas sociala, ekonomiska, könsmässiga och etniska bakgrund har en stor påverkan på elevernas skolresultat.

Hat mot dig och mig

2009-08-19T10:04:00.012+02:00

Lärarnas riksförbund är som sagt inte en fackförening för ämneslärare, utan ett propagandaorgan för en Sverige- och verklighetsfientlig överhet och de olika totalitära, människoovärdiga trender som denna antingen lanserar eller uppmuntrar. Än ett prov på detta sakförhållande får man i form av denna ofattbart groteska artikel, som undertecknats av LR:s presschef jämte den rasistisk-nationalistiske kurdagitatorn Kurdo Baksi. Artikeln är inte helt ny, men den är värd sin vikt i vitt guld:

Det manliga monopolet i näringslivets maktstrukturer måste brytas. Ställ alla vita, långa, heterosexuella, blonda och blåögda män mellan 40 och 50 år längst ner i anställnings-hierarkin de närmaste fem åren.

Vad har Lärarnas riksförbund överhuvud taget med bolagsstyrelser att göra? Hur vågar två främlingar som tillåts bo i Sverige spy ut sitt öppna - och f ö stipendierade - hat mot svenskar i en svensk morgontidning? Utan att behöva frukta vedergällning? Varför finner sig svenskar i detta? Varför finner sig svenska män i detta? Ja, frågorna blir genast många och fr a vittgående.

Obamageddon?

2009-08-16T15:40:00.002+02:00

Flyktingar?

2009-08-16T14:28:00.008+02:00

Nu kan man flyga direkt Stockholm-Basra. (Merith Wager om samma sak.) Men Sveriges radio talar alltfort om "flyktingar"...

Samtidigt upptäcker jag att det räcker att vara albino för att förvandlas till "flykting" i Sverige. Går man sedan in på Försäkringskassans hemsida ser man att info redan på förstasidan erbjuds på arabiska. Vilket torde förklarar sådant här.

Varför lär vi det ske? Varför lär du det hända?

Vad har socialdemokratin åstadkommit?

2009-08-16T14:06:00.008+02:00

Ämnet är avväpnande stort. S har skadat Sverige i så många hänseenden att det skulle ta lång tid att ta itu med frågan.

Låt oss då nöja oss med att ställa frågan: vad har S åstadkommit med det egna partifolket? Den frågan är trots allt enklare att begränsa.

I en krönika nyligen gav Marie Söderqvist svaret - dessvärre utan att analysera det, i förbifarten: under det äldre manliga socialdemokrater alltmer överväger att rösta på Sd, så är det pk-skojarna i Piratpartiet som yngre manliga S-väljare lockas av. Och det säger allt.

Porr, ensamhet och egocentrisk konsumtion i stället för gemenskap, ansvarsfull självövervinnelse, familj och rötter. Det är vad socialdemokratin åstadkommit. Med moderaternas hjälp.

Det är en sorglig tablå.

Sd bättre än Fp

2009-08-16T13:39:00.010+02:00

Bild från Kent E:s blogg

Efter bloggens kritik av Tommy Hansson (Sd) är det angenämt och hoppingivande att få peka på sverigedemokraten Kent Ekeroths beska text om massinvandringspartiet Fp:s senaste svek, skola för dina skattepengar, till illegala "flyktingar". Här.

Jag lyfter gärna även fram min favorit-Sd:are, som här omskriver Sd:s uppgång i den senaste större politiska opinionsundersökningen.

Smuts

2009-08-15T22:44:00.005+02:00

Vad kan väl vara större källa till tröst i det mörker som omger oss? Amöban Reinfeldt och hans vulgära plutokratpolare har samtyckt till prinsessan Madeleines förlovning. Jaha... amöban och hans hejdukar har samtyckt. Jag kan m a o sova gott. Inte sant? Grönsaken Fredde vakar. Så bra det känns.

Finns det något som den modärna världen inte smutsar ned?

"Integrationen är ett fiasko" - om islam mot familjen

2009-08-15T02:03:00.008+02:00

Den 6/8 fastslog Aftonbladet på ledarplats att "Integrationen är ett fiasko". 15 år för sent, förvisso, men ändå. Men tro nu inte att aftonslaskan skulle vara villig att backa ifråga om massinvandringen som byter ut svenskarna mot svarta, araber och turkar. Tro heller inte att blaskan vill ändra på sin policy (av terror och mobbing) mot massinvandringens kritiker - som alltså bevisligen fick rätt ifråga om "integrationen". Nej, nej, nej. Vad det gäller, här, är att från vänster brännmärka "högern" för att den inte lyckats locka till sig mohammedanska väljare. (Inte för att Skojar-Alliansen inte försökt, men AB:s forte är nu inte intellektuell hederlighet...)

Det finns mycket att säga om denna sorts hycklande från vänsterns mest stipendierade åsiktsmaskiner. Men jag skall nöja mig med att konstatera att muslimer i Sverige i förkrossande majoritet röstar på vänstern. Och jag skall vända mig till mina medkristna. Inte till dem som vaknat. Utan till dem som ännu sover. Till dem som vill vara goda på vänsterns villkor och som därför deltar i det ohyggliga spel där svenskar vilkas enda brott är att de vill överleva stämplas som nazister.

Från sådant håll hör man ofta att vi kan samarbeta med muslimerna. (Om de kristnas öde i mohammedanska länder är man däremot tyst.) Ja, vi kan samarbeta, eftersom mohammedanerna delar kristendomens familjesyn. (Ett märkligt påstående, men låt gå.) Islam vill alltså se en familjevänlig politik. Dixit den lobotomerade kristne anno 2009. Verkligheten är emellertid den att muslimer röstar på vänstern, d v s på dem som hatar familjen än mer än Alliansen gör. Verkligheten är liksom inte snällistisk av sig.

Att vara kristen är inte att vara snäll, lobotomerad, kastrerad och självmordsbenägen. Jesus var ingetdera. Men vakna, då!